Om Ockelbo ska vara en plats som växer behövs en stark och handlingskraftig kommun

När en kommun inte längre sköter om sina egna resurser är det lätt för oss medborgare att misströsta. Får det gå för långt blir slutnotan mycket högre än vad det skulle blivit att direkt ta hand om problemet. Ett av många exempel är grusplanen bakom Gäverängeskolan där det en gång så raka och stolta näten numer mer ser ut som vissnade blomster- hade dessa nät rätats upp och fixats till direkt hade insatsen varit låg men nu när det tillåtits att gå så här lång blir notan naturligtvis högre. Släpphänthet sänder dessutom signaler om att allas vår kommunala egendom är inget av värde.

James Wilson, amerikansk konservativ, hade en teori som gick ut på att det gällde att snabbt laga pangade rutor i hus, eftersom huset annars skulle framstå som oproportionerligt mindre värt, kanske till och med obebott. Snart skulle någon annan kasta en sten genom en annan ruta och sedan en till och därefter var det liksom inget hus mer, snarare en ruin. Och vad betyder det för grannhusen och dess invånare? Och så vidare. Lämna en pangad ruta och snart har du skapat slum. Det är lätt att dra paralleller till det som händer i min kommun.

Vad används landstingsskatten till i Gävleborg?

Hur många känner till att samtliga landsting varje år betalar miljontals kronor för att subventionera vuxna människors fritidsintressen? eller att pengar från landstingsskatten regelbundet används som riskkapital i lokala näringspolitiska experiment? Under 2008 handlade det om 3,8 miljarder kronor – pengar som i stället hade kunnat användas till hälso- och sjukvård.

Sannolikt inte särskilt många, eftersom satsningarna sällan är föremål för granskning och debatt, ens bland de ansvariga politikerna själva. I det fördolda frodas i landstingen en veritabel miljardrullning till sådant – för skattemedel som i den officiella politiska retoriken sägs gå till sjukvården.

Landstingens obligatoriska uppgifter är hälso- och sjukvård, tandvård för personer tills de är 20 år och kollektivtrafik (som sköts tillsammans med kommunerna). Exempel på frivilliga åtaganden är kultur, utbildning, turism, regional utveckling.

De rödgröna säger uttryckligen att det behövs fler anställda just inom sjukvården. En berättigad fråga är då varför de rödgröna, som i dag styr i en majoritet av landstingen, inte först vill effektivisera användningen av de resurser som finns så att det årliga utrymmet för nya sjuksköterskorna kan frigöras, innan de ropar på mer.

Nya löften att infria men vad har gjorts tidigare?

Hur kan de som styrt Ockelbo kommun under alla år säga att man ska jobba för att skolan, förskolan och skolbarnomsorgen ska ge alla elever möjlighet att lämna skola med fullgoda kunskaper? Att jobba för att skola ska vara en mötesplats för flickor och pojkar där trygghet råder!

Hur kan det vara att man inte lyckat med det under alla dessa år – vari ligger problemet?. Det kan inte vara som man givit sken av tidigare att det är den sittande alliansregeringens fel utan det är något mer grundläggande som ligger bakom.

Kan det vara så att grundtanken är att alla ska stöpas i samma form och att det läggs ner kraft och energi för att ingen ska hamna utan för denna “mall”?

Kan det vara så att denna “skolrättvisa” liknar all annan rättvisa som nästa alltid en fråga om ekonomisk utjämning, där ett rättvisare samhälle har mindre skillnader.

Eller är det så att “skolrättvisa”  handlar om att alla ska få möjligheter och att den som riskerar att gå under ska få bästa möjliga hjälp. Det är mycket viktigare att skolan håller högsta klass, att det finns en väl fungerande arbetsmarknad och en socialpolitiken som prioriterar dem som har störst behov än att utjämna inkomster till någon viss nivå.

Hur skulle det kunna vara rättvist att alla har samma kunskaper? Det är ju att helt ignorera hur påhittiga, kunniga och flitiga enskilda människor är, och det tar inte hänsyn till vad som händer över tid.

Flit, företagsamhet och förkovran är värden som bygger samhällen och skapar resurser till enskilt och allmänt ansvarstagande.

De ungas val?

Inom vissa kretsar hävdas att detta val är just de ungas val, men om man lyssnar till Fredrik Furtenbach inrikeschef SR Ekot, som han konstaterade den 15 april i år, så stämmer det inte.

Visst är förstagångväljarna i år många, nästan 500 000 tusen. Men Sveriges befolkning växer ju, och i procent av väljarna slår förstagångs-väljarna inte rekord, de var fler 1976 eventuellt även 1968.

Om väljer att tittar man på en större grupp väljare – alla ungdomar under 29 år – så var de unga väljarna faktiskt fler hela 70, 80 och 90-talen.

Det kan förstås vara status att försöka locka unga väljare – unga har ju framtiden framför sig. Men i år är just pensionärerna tre gånger så många som förstagångsväljarna. Nästan var fjärde väljare är pensionär – dom går dessutom och röstar. Förstagångsväljarna däremot har en tendens att strunta i att rösta.

Vill man nå väljare som med säkerhet går och röstar ska man välja den större gruppen och inte den som tendera att valskolka, men det bästa är att vända sig till så många som möjligt och inte utesluta några.

Hur tänker de rödgröna om Rot och Rut eller valrörelsens stora bluff

På ledarsidan i dagens SvD lyfter man fram det som de rödgröns talar tyst om nämligen att man tänker avskaffa rot. Även om man försöker trumma ut att man vill se ett utvidgat rotavdrag står det klart och tydligt i både den rödgröna skuggbudgeten och i den ursprungliga överenskommelsen att rot ska vara tillfällig. Thomas Östros sade nyligen i Almedalen att rot bara behövs ”så länge som vi har hög arbetslöshet i byggbranschen”.

När både rot och rut skapar jobb anser de rödgröna att rot kan växla beroende på om det är jobbkris i byggsektorn eller ej. Rut däremot påminner om ett pig-samhälle och ska därför bort. Folk får städa själva eller återgå till att köpa städhjälp svart!

Vari ligger skillnaden mellan att slå i spik eller att jaga dammråttor hos någon – båda är tjänster som utförs mot ersättning så jag förstår inte problemet. Det är nog i själva verket så att de rödgröna själva nedvärderar den typ av tjänst som vissa företag framgångsrikt erbjuder eller kan det vara så att det är skillnad på folk och folk…

Valet närmar sig och önskan att synas ökar!

När valdagen närmar sig med stormsteg är det många mediaaktörer som vaknat till och vill att vi som politiska organisationer ska använda just deras media för att synas.

Det man kan undra över är hur stor genomslagkraft all denna reklam eller om man så vill information har inför och vid själv valet av parti och/eller kandidat. Själv  har jag blivit kontaktad av alltifrån bilddagböcker på nätet, platser på nätet där offentliga jobb annonseras till mer traditionella pappersmedia. Tyvärr, tråkigt för dem, kommer jag inte att använda mig av deras tjänster eller produkter inför detta val.