Protokolljustering – hur görs det?

Jag blev rätt förvånad när jag upptäckte att i det senaste fullmäktigeprotokollet finns min far upptagen som deltagare i debatten kring kortidsboendets vara eller inte vara och även sedan i ett yrkanden. Det är bara det att min far inte är i livet!

Utifrån det börjar jag undra hur står det till med protokolljustering i vår kommun. Är det bara en transportssträcka eller hur gör dom, när dom justerar? Litar man blint på en ordförande, är det så att man tror att bara för har en ordförande har signerat protokollet så måste det vara rätt?

Nu hände det i fullmäktige och där har tre personer utöver den som skrev protokollet “läst” eller åtminstone förutsätts läsa det och godkänna innehållet. Under våren hände det även i en nämnd där en partikollega inte ens fanns upptagen som deltagare vid ett möte.

Det här pekar på att rutinerna kring protokolljustering behöver ses över för det är olyckligt när avlidna personer finns med i protokoll och när personer som är med på möten inte finns med i protokollen…

Öppenhet och inflytande

De som faktiskt finansierar kommunens verksamhet borde också ha full insyn i hur resonemangen bakom besluten förs. Som det är i dag finns bara protokollen från exempelvis nämndsammanträden att tillgå och där framgår inte vilka som deltagit i debatten och inte heller argumentation.

För oss folkpartister är öppenhet i den offentliga maktutövningen en grundprincip som måste utvecklas. Viktiga diskussioner måste föras öppet och inte förbehållas slutna sällskap. Öppenhet är också nödvändigt för en effektiv granskning och kontroll av makthavare.

Hur ska små kommuner överleva?

För några veckor sedan ställde den lokala tidningen Arbetarbladet den frågan till oss förtroendevalda i Ockelbo.  Mitt svar var att det krävs att man ser över det kommunala uppdraget, verksamheten och att samarbete framöver är en överlevnadsstrategi.

Det som vår kommun behöver är verksamheter som ser till hela kommunen bästa och inte som idag flera verksamheter som ser till sina egna verksamheters bästa – Frågan är hur skapar man en sådan verksamhet med en helhetssyn?

Vid ett seminarium i början av året berättade föredragshållaren att ett antal kommuner i landet under de senaste åren gjort förändringar i sina politiska organisationer för att möta just de behoven. Det går även att utläsa i Ansvarskommitténs rapport “Färre kommuner ? Om små kommuners problem och utmaningar”

Vår ambition är att gör den demokratiska processen tydligare och öppnare och ett sätt att påverka i den riktningen är genom motioner. Folkpartiets motioner “Att det i varje protokoll skall framgå vilka ledamöter som deltagit i debatten”, “Förändringar i budgetprocessen” och “Redovisning av partistöd” är bidrag för att göra demokratiska processen tydligare och öppnare och mer ska komma…

Motionen om förändringar i budgetprocessen (kommentar)

Med dagens redovisning är det svårt att få ihop hur verksamheterna fungerar. Ta som exempel utbildnings- och kulturnämnden, när dessa redovisar ett överskott, dvs. man har mindre kostnader än budget, månad efter månad samtidigt som det finns ett så stort behov av att öka studieresultaten i skolan blir det knepigt! Den naturliga frågan blir då varför används inte pengarna?

Motionen om vikariepool (kommentar)

Jag tror att kostnader finns där redan idag om än till stor del kanske dolda. För vad kostar inte all den tid som pedagoger idag lägger ner på att försöka skaffa fram en vikarie? Tid som i många stycken skulle kunna läggas ned på pedagogiskt arbete.

Idag kan en vikarie bli uppringd av flera förskolor/skola samma dag eller till och med inom samma timme, detta då det inte finns någon samordning inom detta. Det är inte rimligt att det är respektive förskola/skola som har den uppgiften, det borde räcka med ett samtal – till en vikariepool.

Nu är inte det här med vikariepool något nytt för oss inom folkpartiet, det finns med i vårt kommunala handlingsprogram och sedan jag tror att bristen på vikarier kan vara en förklaring till att Ockelbo 2008 valde att inte använda sig av de medel som fanns via lärarlyftet.

272:an trafikverkets lekstuga?

Som daglig pendlare mellan Ockelbo och Sandviken är det lika spännande att försöka hitta vad som är ändrat inför dagen, det blir lite som ”finn fem fel”.

Trafikverket skyltar upp d.v.s. höjer hastigheten längs en vägstäcka, för att sedan en kort tid därefter sänka, till en nivå under den ursprungliga. Det är svårt att hänga med i hur man tänker och arbetar med dessa hastighetsregleringar – är det utan någon som helst eftertanke?

Lika illa är det om man vill skapa en acceptans för gällande hastigheter längs vägsträckor. Då kan man inte ha denna tillsynes lekstuga när det gäller hastighetsnivåer. När det sedan på en vägsträcka finns två olika hastighetsskyltningar, beroende åt vilket håll man åker, blir det löjeväckande.

Det trafikverket lyckats med är att skapa inflation i hastighetsregleringen och det inte bara längs väg 272 utan även efter andra vägar. Om det finns en ambition att skapa ett trafikflöde som är rytmiskt, följsamt och säkert har trafikverket misslyckat med detta.