Företagsklimatet

I dagens AB spekulerar kommunalrådet om varför kommunen rasar som den företagsvänligaste kommunen i länet.

Att skylla på skolnedläggning är nog att ta i i överkant, det är nog snarare så att det är den beslutsvånda som kommunen haft kring skolfrågan som spelar in. En annan orsak tror jag finns nog att finna i hur kommunen jobbar, prioriterar och i förlängningen dess representanter.

Jag har tidigare pekat på att till de viktigaste framtidsfrågorna hör att ha en politik som ökar antalet innevånare. Rent konkret innebär det att den så kallade kärnverksamheten, och som spelar stor roll för invånarnas livskvalitet, inflyttningen och företagande, sköts på ett bra sätt.

Skulden som slår mot Sverige (och Ockelbo)

Svenskt Näringsliv konstaterar i dagens SvD att summan av Sveriges underinvesteringar i infrastruktur är 300 miljarder kronor och det är som väntat inte hållbart. Tyvärr är det nog liknande i Ockelbo.

Om man jämför med de som äger en fastighet eller är medlemmar i en bostadsrättsförening så är de nog bekanta med den grundläggande psykologin. Att lägga nytt innertak i huset är helt enkelt inte lika kortsiktigt tillfredsställande som att köpa ett nytt kök. Medlemmarna i en bostadsrättsförening tenderar att glädjas mer åt avgiftssänkningar än åt avsättningar till underhållsfonden. Ändå vet vi att ett sådant beteende leder till en sur eftersmak när fuktskadorna kommer eller hissarna slutar fungera.

Om man översätter det till politik blir problemet än större. Satsningar på höjda barnbidrag, spektakulära arenor eller ökade kommunbidrag är mer populärt än nya vägar eller osynliga vattensystem. Politiker som vill bli omvalda har starka incitament att satsa på det kortsiktigt populära och lämna den sura eftersmaken till kommande regeringar.

I Ockelbos fall har samma part styrt och regerat kommun i åtskilliga årtionden, med en oförmåga till långsiktigt sparande eller för den delen kanske insikt om behoven. Den sura eftersmaken när det gäller underhåll av fastigheter, bostäder eller vattensystem har skjutits på framtiden och de framtida Ockelboborna. Ett exempel i närtid är den budgetjustering som tvingades fram på grund av minskat invånarantal, något som den ursprungliga glädjebudgeten, med minimalt resultat, inte klarade av.

Ansvar och förtroende

Det är intressant att följa diskussionen kring ansvar och förtroende i kölvattnet efter debaclet med miljonsvindeln i Gävle. Ansvariga politiker verkar med alla medel klamra sig fast vid sina poster, ofta med motiveringen att det är bäst att de reder upp den sörja de medverkat till.

Att partier kommer fram till att det ansvarfulla är att sitta kvar och reda upp det här riskerar att skapa bilden av verksamheter där det är ok att ”inte göra jobbet" och sedan reda ut det man redan borde ha gjort.

Jag är övertygad om att det som skett inte varit medvetet men här torde just förtroendekapitalet bli starkt reducerat. En fråga blir därför; hur kan man ha förtroende för någon som inte verkar ha koll?

Jobb – men tyvärr med låg ersättning

I veckans Kuxabladet återfinns ett upprop från kommunens största politiska parti. Enligt uppropet är jobben det viktigaste för kommunen! Samtidigt är man inte bredda att betala bra löner för dessa jobb.

Enligt Dagens Nyheter tjänar en grundskolelärare i årskurs 6–9 i snitt 26709 kronor. I S-kommuner ligger det 434 kronor lägre och i Ockelbo är lönen 22705 kronor, cirka 4000 kronor lägre än snittet.

Jag anser däremot att till de viktigaste framtidsfrågorna hör att ha en politik som ökar antalet innevånare. Rent konkret innebär det att den så kallade kärnverksamheten, och som spelar stor roll för invånarnas livskvalitet, inflyttningen och företagande, sköts på ett bra sätt.

Det betyder att kommunalskatten inte ska vara uppåt 40 kronor, att skolan ska fungera bra, att folk ska vara nöjda med deras föräldrars äldrevård och att vägarna ska vara hela.

Dessutom är det ett stort plus om kommunens företagare (de som skapar de jobb som nya invånare kan flytta till) känner att de får bra hjälp och stöd från kommunen.

Det är en stor utmaning att inte låta det ytliga och glättiga ta överhanden när det diskuteras hur en kommun kan bli mer attraktiv.

Spara på rätt ställe

Den spariver som nu råder i kommunen drabbar tyvärr vår framtid, våra barn. Utbildnings och kulturnämnden begärde inför budgetbeslutet ett tillskott om 2,4 miljoner för bibehålla verksamheten med oförändrad omfattning.

Majoriteten i fullmäktige hade spenderbyxorna på och gav istället 3,3 miljoner. 98 dagar senare fick man tyvärr, som ett brev på posten, ett krav på att spara 1,5 miljoner!

Det är klart att alla dessa turer inte är bra för en verksamhet, det flyttar fokus från det som är uppdraget till något som ett parti (S)chabblat till.

Vi visade på i vårt budgetförslag att det är rimligt och mer framtidsorienterat att i stället spara på pengarna hos kommunstyrelsen och fördela dessa till utbildnings och kulturnämnden.