Vart är barn och ungdomsidrotten på väg?

Jag blir bekymrad när jag hör att det pratas övergångar när det gäller barn som vill idrotta.

Att som sju eller åttaåring exempelvis behöva ta ställning till vilken ishockey klubb man vill träna med, för att träna med två klubbar går tydligen inte, och när det innebär att en ordförande i en klubb måste prata med en ordförande i en annan klubb då tycker jag att det är något fundamentalt fel.

Det är barn vi pratar om och inga elitsatsande eller professionella spelare. Det borde snarare vara ett inkluderande än en byråkratisk snårskog där man lätt tappar bort huvudpersonerna, barnen!