Dubbla stolar – den lilla kommunens dilemma?

I en liten kommun kan det bli så att få sitter på många stolar men det ska inte gå att exempelvis vara ordförande i en förening och sedan samtidigt vara med i hanteringen av föreningsbidrag. Om man är jävig får man inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget.

Det innebär att man normalt inte får vidta någon åtgärd i ett ärende över huvud taget. Den som är jävig får inte heller närvara vid sammanträden när ärendet behandlas och/eller beslutas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller inte bara den som beslutar i ett ärende, utan gäller även den som bereder ett ärende.

I frågor som rör exempelvis jäv har många organisationer kompletterat lagstiftningen med särskilda riktlinjer för sin egen verksamhet. Det är därför angeläget att man skapar förutsättningar för återkommande diskussioner vid arbetsplatser om hur regler och riktlinjer ska tillämpas.

Ansvariga, politiker och tjänstemän, måste nu lyfta blicken och verkligen fundera över hur och varför detta kan vara möjligt. Lagstiftningen är tydlig och svepande argument om att det inte är något problem eftersom flera personer är inblandade håller inte. Vill man undvika blotta misstanken om brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning ska man avstå och hitta andra lösningar.

Jag är övertygad om att skulle sakkunniga rådfrågas skulle de komma till en annan slutsats.
Det kanske är det som är den lilla kommunens dilemma?