Oförutsedda saker dyker upp

Läser i dagens Arbetarbladet om Perslundaskolan och den om- och nybyggnation den genomgår. Byggledaren konstaterar att det dykt upp saker under resans gång men det får man hantera, det är så när man bygger om en gammal kåk!

Så borde det ju inte vara – man var ju så säker på sin sak att man minskade ner andelen oförutsedda utgifter till bara 6 %? Åtminstone i det underlag som kommunfullmäktige fattade beslut på!

Demokrati på riktigt eller som ett evenemang?

Sedan mitten av 1970-talet har det hållits över 150 lokala folkomröstningar i ett 80-tal svenska kommuner. I många europeiska länder är utvecklingen ännu tydligare. Dessutom har medborgarnas rösträtt i sakfrågor stärkts stegvis genom till exempel rätten till medborgarförslag, lokala och regionala folkinitiativ.

Kan man ställa den representativa demokrati mot direktdemokrati och hävda att valkampanjer generellt har en hög kvalitet på budskapen och är balanserade medan opinionsbildningen inför en folkomröstning är av lägre kvalitet och obalanserad?

I exempelvis debatten efter folkomröstningen om trängselavgift i Göteborg har det bland annat lyfts fram att vår representativa demokrati passar dåligt med direktdemokratiska inslag som folkinitiativ och folkomröstningar. Som tur är ska nu ett nationellt samtal föras inom ramen för den statliga demokratiutredningen och det leder förhoppningsvis till förslag på reformer som förbättrar medborgarnas möjligheter att delta och ha inflytande, så att den representativa demokratin stärks som det heter i regeringens direktiv.

Jag tror att det är både riktigt och viktigt att ge medborgarna möjligheten att ställa en fråga till alla genom ett folkinitiativ och få ett svar av alla genom en folkomröstning, demokratin mår bra av samtal som inte styrs av små, maktfulla grupperingar.

Det är länge sedan de politiska partierna var ensamma som kontaktytor mellan medborgarna och det politiska systemet. I dag är några få procent av Sveriges röstberättigade medlemmar av i ett politiskt parti och medelåldern för de partiaktiva ligger långt över riksgenomsnittet. Samtidigt finns det tecken på ett stort politiskt intresse bland medborgarna, exempelvis som det stora antalet medborgarförslag, folkinitiativ och folkomröstningar tydliggör.

Det vi kan lära oss av tidigare exempel är att inte längre se de indirekta (parlamentariska) och direkta (medborgerliga) inslagen i vårt folkstyre som motpoler utan naturliga och även nödvändiga kompletteringar som bidrar till att göra vår representativa demokrati ännu lite mera representativ.

På det regionala planet har den nya regionen och dess politiska majoritet nyligen presenterat ett, om än taffligt, försök till att närma sig medborgarna i länet. Detta sker i en from där man via tv programmet TV-Gävleborg ”talar till folket” och antagligen förväntar sig att de är nöjda!

Annars så finns det i Ockelbo en alldeles utmärkt möjlighet att prova på direkt demokrati och det är då det gäller om kommunen ska rädda Wij trädgårdar med många, många skattekronor eller satsa dessa på skolbarnen!

Debattartikel publicerad i Arbetarbladet 27/1, Gefle Dagblad 5/2 2015

Nya attraktiva villatomter

Nu ska kommunen försöka att locka till sig förhoppningsvis nya innevånare genom att sälja ett dussin villatomter. Det är på tiden, men än har åtminstone inte jag sett om det är nog för att komma ifrån den handlingsförlamning som varit sedan 2006, när det gäller strategier om boende och bostäder.

När fullmäktige har antagit ett nytt bostadsförsörjningsprogram först då vet vi om det finns en tanke och vilja framåt! Finns det inga bostäder blir det svårt att öka på innevånarantalet!

Kunskap minskar sjukhusinläggningar

Socialstyrelsen har nyligen publicerat en rapport där man sammanställt kunskapen kring läkemedelsorsakade sjukdomstillstånd hos äldre, i syfte att så långt som möjligt förebygga dessa. Bakgrunden är att en stor andel av akuta inläggningar av äldre på sjukhus har rapporterats bero på läkemedelsbiverkningar.

Rapporten visar att drygt åtta procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus orsakas av läkemedelsbiverkningar och att cirka 60 procent av dem bedöms vara möjliga att förebygga. I andra svenska studier noteras att så mycket som att mellan 27 till 35 procent av inläggningarna bedömdes vara, helt eller till stor del, orsakade av läkemedelsbiverkningar.

Det görs emellertid lite i vården för att förbättra situationen trots att det finns en omfattande vetenskaplig dokumentationen av problemet med läkemedelsorsakade akuta sjukdomstillstånd hos äldre. En orsak till detta kan vara att läkemedelsbiverkningar många gånger inte identifieras som orsak till de tillstånd som föranleder akut sjukvård av äldre.

I många fall kan läkemedelsbiverkningar vara mindre allvarliga. De kan pågå under lång tid utan att få svårare följder, men kan ha en stor påverkan på livskvalitet och funktion. Vissa biverkningar är dock allvarliga (exempelvis blödning eller hjärtproblem) eller kan få allvarliga konsekvenser och kan leda till akuta inläggningar på sjukhus.

I Sverige sker årligen cirka 35 000 akuta inläggningar av äldre, som beror på läkemedelsbiverkningar, och där 20 000–25 000 skulle gå att förebygga. Om man utgår från att varje vårdtillfälle, som beror på läkemedelsbiverkning, i dag kostar 25 000 kronor så innebär det en total kostnad om nära 900 miljoner kronor per år, och där 500–600 miljoner skulle vara möjliga att spara in genom förebyggande arbete. Pengar som därmed skulle kunna spenderas på andra sätt inom vården, exempelvis en utbyggd primärvård.

Med en ökad kunskap om äldre och läkemedel, som kan behövas på flera nivåer i vården, ges inte bara läkaren utan all övrig vårdpersonal förutsättningar för att upptäcka, identifiera och förebygga läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre. Men även att när patienten skrivs in respektive ut från sjukhus, byter vårdenhet eller vårdnivå arbeta med läkemedelsavstämning som ett sätt att förebygga läkemedelsfel och efterföljande akuta sjukhusinläggningar.

Region Gävleborg har som vård- och arbetsgivare därmed en stor roll att spela när det gäller att komma till rätta med biverkningar vid läkemedelsbehandling av äldre.

Pehr Backström (FP)
Stig Mörtman (FP)

Debattartikel publicerad i Arbetarbladet 12/1 2015 , Gefle Dagblad 12/1 2015, Din lokalTidning v4 2015, Ljusnan och Hudiksvalls Tidning.

Efter domen – satsa på primärvården

Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar som ställer krav på rutiner, riskanalyser och uppföljning av arbetsmiljön men även en handlingsplan om belastningen på läkarna kan bli för hård. Det är innebörden av en dom från förvaltningsrätten som bygger på ett beslut från Arbetsmiljöverkets tillsyn av primärvården i Örebro läns landsting.

Måttet med 1 500 listade patienter per allmänläkare är ett riktvärde som i många år använts i såväl riksdagsbeslut om sjukvården som av läkarförbundet även flera landsting har det som mål. Riksdag och regering har särskilt betonat läkarens roll för att skapa kontinuitet inom primärvården. Bristen på allmänläkare har länge varit ett problem och år 2000 beslutade riksdagen att antalet allmänspecialister skulle öka i syfte att förbättra personaltätheten och därmed kontinuiteten.

Samtidigt som allt fler nya legitimationer utfärdas går många allmänspecialister i pension de närmaste åren. Det leder till att tillgången på allmänspecialister, enligt Socialstyrelsens prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården åren 2012-2025, beräknas minska med 11 procent till 2025.

I Riksrevisionen granskning av staten och vården konstateras att region Gävleborg har cirka 20 procent fler listade patienter per allmänläkare än vad detta riktvärde anger. Samtidigt är kanske 1500 patienter per allmänläkare det är en alltför blygsam målsättning! Om man tittar på primärvården i våra grannländer så noterar man en viss skillnad. I Norge har man en fast allmänläkare per 1200 invånare, i Danmark en per 1000. Det är snarare ditåt vi ska sikta om vi verkligen ska leva upp till en god primärvård.

För att möta framtidens utmaningar, med en åldrande befolkning och skenande kostnader är lösningen glasklar. Satsa på primärvården, så tjänar man igen pengarna med ränta. Man får dessutom en nöjdare och friskare befolkning, och mindre onödig sjukvårdskonsumtion.

Det handlar egentligen bara om politisk vilja, något som nu verkar saknas!

Stig Mörtman FP
Debattartikel publicerad i Arbetarbladet 28/12 2014, 7/1 2015 , Gefle Dagblad 3/1 2015, helahalsingland.se 23/12 2014, Läkarförbundet 23/12 2014

Grönröd sjukvård

I en debattartikel i flera av länets tidningar hävdar Kenneth Nilshem (C) som en majoritetens företrädare att ett ”grönrött styre levererar”. Han menar att den nya majoriteten i region Gävleborg tar ansats utifrån en långsiktigt hållbar utveckling!

Om man tittar på vad den grönröda majoriteten, i stort sett samma laguppställning som i dag med undantag av vänsterns inhopp, i dåvarande landstinget Gävleborg levererade under tidigare år så är det inte så imponerande.

Vi har alla under åren kunnat läsa om de problem som vår sjukvård har brottas med. Var det inte landstingets behov av inhyrd personal, överbeläggningar eller personalflykt från akuten så har det varit orimliga arbetssituationer där vårdpersonalen inte känner att de kan ta ansvar för den vård de ger.

Under åren har även landstinget varit föremål hos Arbetsmiljöverket när det gäller vitesbeloppen kring för arbetsmiljörisker kopplade till överbeläggningar. Och i den senaste statistiken från Sveriges kommuner och landsting (SKL) pekas på att region Gävleborg återigen toppar listan över överbeläggningar.

Överbeläggningar som påverkar patienternas integritet. En integritet som äventyras när man ligger i korridorer bakom en skärm och blir belyst av lysrör, vilket i sig nog är en situation som passar bättre åt hobbyodlaren som driver upp chiliväxter än sjuka patienter. En överbeläggning som även påverkar den vård som patienterna är i behov av, i form av stressad personal!

Samtidigt finns det ytterligare en patient och personalsäkerhetsaspekt i överbeläggningsproblematiken och det är när överbeläggning medför att patientsängar placeras i sjukhuskorridorer och dessa då blockerar brand- och utrymningsvägar!

Detta visar med all tydlighet på att allas vår sjukvård är i stort behov av förändring och förbättring samt att de skarpaste idéerna om framtiden nog inte kommer från det rödgröna laget, de som placerat länets innevånare på avbytarbänken!

Carina Östansjö (FP)
Stig Mörtman (FP)

Debattartikel publicerad i Arbetarbladet 17/12 2014, Gefle Dagblad 18/12 2014,
Din Lokaltidning v115