Inhopp gav interpellationer

Under den gångna veckan hade jag förmånen att få agera ledamot i regionfullmäktige, jag är annars 1:e ersättare, och då passade jag att lämna in fem interpellationer. Svar kommer får jag hoppas vid regionfullmäktige i april.

– Antalet patienter per läkare (länk)
– Kunskap minskar sjukhusinläggningar (länk)
– Benskörhet (länk)
– eHälsa (länk)
– Innovationssatsning inom hälso- och sjukvården (länk)

Pengar till myllan

Läser i diverse media om en av kommunens pengaslukande verksamheter -Wij trädgårdar. Fortsättningsvis ska verksamheten ”hanka sig fram” då den tidigare VD fick lämna bolaget efter bara ett år bakom rodret, som skäl anges att bolaget behöver spara pengar!

Problemet är att det verkar saknas krafter eller förmåga att driva företag, eller rättare sagt driva ett företag som tjänar pengar på sin verksamhet.

När en verksamhet drivs av en kommun kan man alltid luta sig tillbaka på kommunkassan ifall man får ekonomiska problem och kan därför ta risker eller försöka genomföra saker som privata företag inte kan göra. De ekonomiska musklerna som skattebetalarna utgör innebär också att kommuner genomför investeringar som andra aktörer skulle anse för riskfyllda eller olönsamma.

Det har nu gått mer än 12 år sedan verksamheten startades och fortfarande går inte verksamheten ihop sig. Mer och mer börjar, tyvärr, denna verksamhet mest att likna en SAP* verksamhet!

Detta försök att placera kommunen på kartan nog kostar mer än det smakar. Ska verksamheten fortleva måste kommunen låta driftiga entreprenörer och företagare ta över annars blir det som August Strindberg skrev i Hemsöborna – och så fick vi hanka me’n, och nu lär vi ha honom till döddagar.

*SAP= Spendera Andras Pengar

Tom lokal – det måste vi utreda

Den gamla konsumlokalen i Ockelbo har stått tom sedan början av 2013. Att hitta en ny hyresgäst visade sig vara en svår uppgift. Så pass svår att Ockelbogårdar har fått tillsätta en projektledare för att utreda möjligheterna att hyra ut lokalen!

Undra vad utredningen kommer fram till – dag att prova marknadshyra kanske?

Men nu finns det två företagare från Sandviken som är intresserade men de får inte låna pengar av bankerna. Något som får kommunalrådet att bli ruskigt irriterad och säger, till GD, att bankerna stoppar utvecklingen i glesbygdskommuner!

Swedbanks representant säger att det, generellt, i ett kreditbeslut är jättemånga parametrar som vägs in. Det första är återbetalningsförmågan från kunden. Sedan är det andra saker som bland annat hur marknaden ser ut och vad det är för affärsidé.

Är det därför Wij trädgårdar ständigt lånar pengar av kommunen?

Benskörhet måste tas på allvar

En av vår tids stora folksjukdomar är osteoporos – benskörhet. Under de senaste decennierna har benskörhetsfrakturerna ökat dramatiskt och beräknas nu uppgå till närmare 100 000 per år. Sverige hör därmed till de länder som toppar i statistiken. Den totala samhällskostnaden för benskörhet beräknas i dag kosta 13 miljarder per år. Med en allt äldre befolkning beräknas antalet frakturer öka och därmed också kostnaderna.

Frakturer på grund av osteoporos leder oftast till långvariga smärt- och funktionsnedsättningar, försämrad livskvalitet, ökad social isolering och i många fall till ökad sjuklighet och i sämsta fall till en för tidig död. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar anges att inom ett år efter en fraktur har 10 – 15 procent fler avlidit jämfört med dem i samma gruppsammansättning och som inte drabbats av någon fraktur.

Benskörhet är nu ingen ny sjukdom utan har funnits sedan urminnes tider och främst förknippats med äldre kvinnor. Numera ses även en ökning av osteoporos hos män och i och med detta faktum kommer troligtvis allt större vårdresurser att tas i anspråk.

Till skillnad från de flesta andra folksjukdomar är benskörhet underdiagnostiserat och underbehandlat. Orsaken är sannolikt att definition, diagnostik och behandling av tillståndet inte funnits särskilt länge.

Socialstyrelsens uppdatering av de nationella riktlinjerna fokuserar bland annat på det faktum att alltför få patienter som drabbats av fraktur erbjuds benskörhetsutredning. Man anser här att detta kan leda till nya frakturer vilka hade kunnat förebyggas med rätt behandling och tidig intervention. Riktlinjerna pekar också på nödvändigheten att vårdgivaren via en så kallad vårdkejda fångar upp och utreder dessa patienter på specialistklinik för att sedan slussa dem vidare till primärvården behandling och uppföljning.

För närvarande verkar det inte finnas någon instans som har det övergripande ansvaret för SBU:s rekommendationer. Region Gävleborg har här möjlighet att visa på handlingskraft och återta det övergripande ansvaret och arbeta med dagens och de närmaste decenniernas problem för osteoporospatienterna, deras anhöriga och för sjukvården.

Pehr Backström FP
Stig Mörtman FP

Debattartikel i Arbetarbladet 8/2, Gefle Dagblad 11/2, Hudiksvalls Tidning 11/2 2015