Vargen kom inte den här gången heller!

Under flera år har det ropats vargen kommer när det gäller ekonomin eller rättare sagt utebliven ekonomi hos Wij trädgårdar. Nu senast vid kommunfullmäktige i början av oktober. Där det av flera från den politiska majoriteten, dels i talarstolen men även under mötets ajournering, talade om att det var allvarligt läge -Wij trädgårdar går i konkurs i morgon om dom inte får pengar i dag!

Beslutet togs och trädgårdarna skulle få sina pengar för att undvika konkurs, dessbättre inte enhälligt då oppositionen inte ville ge några pengar. Men nu blir det riktigt intressant och skapar en situation som sätter majoritetens trovärdighet på spel.

Det var så bråttom att ge pengarna, för att undvika konkurs dagen efter fullmäktigemötet, men samtidigt var det ingen som begärde omedelbar justering av beslutet, vilket skulle gjort att man kunnat verkställa beslutet dagen efter dvs. ge bort pengarna.

Då protokolljusteringen skulle ske först två dagar senare medförde det att tog några dagar innan pengarna kunde betalas ut. Men då hade ju Wij trädgårdar redan gått i konkurs, om det var som den politiska majoriteten sade i, eller utanför, talarstolen!

Hade pengarna delats ut innan beslutet justerats hade det varit olagligt och det blivit överklagat. Betalades pengarna inte ut dagen efter, var det ju inte så som den politiska majoriteten sa, dvs. de lyfte fakta om situationens allvar till oanade höjder (andra skulle kallade det för lögn)!

Jag vet inte vad vilket är mest skadligt för skattebetalarna i Ockelbo; en politisk majoritet som inte håller sig till sanningen eller en politisk majoritet som inte vet vad man kan och får göra?

Om du kan, bli inlagd på en onsdag!

I England har forskare studerat sambandet mellan vilken veckodag patienter remitteras och risken för att avlida inom 30 dagar.

Patienter som remitterades till sjukhus under helgen löpte högre risk att dö än patienter som remitterades under veckodagar. Det visar en studie som publicerats i BMJ (fd British Medical Journal).

Jämfört med patienter som remitterats på en onsdag var risken att dö inom 30 dagar signifikant högre för patienter som remitterats på en lördag eller söndag. Även patienter som remitterats på en måndag eller fredag hade något ökad risk att dö inom 30 dagar.

Tidigare studier i England och USA har visat liknande resultat. Författarna till studien pekar dock på att det inte går att visa att de extra dödsfallen som skett under helgerna hade kunnat förhindras.

Däremot anser de att siffrorna i den aktuella studien talar för att man bör utreda exakt vilka vårdtjänster som behöver förbättras under helgerna för att se till att patienter får bästa möjliga vård oavsett veckodag.

Jag konstaterade 2013, i en artikel i Arbetarbladet, att råka ut för en olycka på allt annat än kontorstid är förenat med otur eller dålig planering.

Det skulle vara väldigt intressant att få veta om det finns någon liknande uppföljning eller analys i vår region? Men även frågan om hur det säkerställs att patienter får bästa möjliga vård oavsett veckodag, utifrån en trolig lägre bemanning från fredag em, behöver belysas.

Stig Mörtman FP

Debattartikel publicerad i Arbetarbladet, helahalsingland.se, Din Lokaltidning och Gefle Dagblad

Vårdplatser försvinner, det är illa

Vårdplatser försvinner på Hudiksvalls sjukhus, det är illa. Om det är en stor konkurrens om vårdpersonal, hur blir man då en attraktiv och populär arbetsgivare som dels kan locka till sig ny personal men även förmår att behålla de man redan har?

Jag tror inte att en 40 miljoners bonus för ”trogen” tjänst är rätt väg att gå. Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal under snart ett års tid på försök provat på sextimmarsdag för sjuksköterskor och undersköterskor. Detta har lett till bla. kortare operationsköer, förbättrat vården, gjort anställda nöjdare och arbetsplatsen mer populär. Det är att tänka nytt, fritt och längre än vad näsan räcker

Vi sätter ingen i konkurs!

Vi har blivit beskyllda för att vilja sätta Wij trädgårdar i konkurs, i och med att vi inte vill ge dem de pengar de önskar. De som sätter Wij trädgårdar i konkurs eller på ruinens brant är de som driver eller drivit verksamheten.

En verksamhet vars framtid och förmåga revisorer redan 2008 var osäker till, på grund av verksamhetsinriktningen som är beroende av publiktillströmning och hyresintäkter.

Den nya styrelsen har lyft fram olika aktiviteter man ska satsa på såsom kurser, utbildningar, konferenser och annat. Men redan efter förluståret 2008 var det just detsamma som lyftes fram som det som skulle rädda Wij, och resultatet blev snarare som Tage Danielsson skrev i ”Var blev ni av, ljuva drömmar?”

Var blev ni av, ljuva drömmar om en ny publik invasion? ett nytt mål att besöka? Var det bara tomma ord?…

Sen är det beklämmande att höra hur en fd ordföranden i verksamheten, med huvudet i sanden, pekar finger åt oppositionen för de säger nej – vi tror inte på det här.

En som pekar finger borde snarare ställa sig frågan – vad har jag gjort under alla dessa år? Istället för att likställa alla, som inte tänker som den politiska majoriteten, som “någon besserwisser kommer utifrån för att tala om för oss obildade töntar på̊ landsbygden vad som är rätt att tycka och tänka“!

När besökarna minskar från 80 000 eller 50 000 till nuvarande 12 000 måste man ju fråga sig vart de tagit vägen någonstans, kanske har de försvunnit i ett svart hål må hända?  När upp till 85 % av besökarna försvinner är det något som inte står rätt till! Men alla Wij-kramare ser nog inte det, de ser nog inte skogen för alla träd.

Vi ser inte att det framkommit något nytt som förändrar vår uppfattning i frågan. Vi tror inte att två mkr räddar Wij Trädgårdar. Ska Wij trädgårdar överleva måste en driftig företagare ta över och driva verksamheten utifrån affärsmässiga villkor, vilket vi upprepat flertalet tillfällen.

I Älvkarleby har man låtit en privat aktör ta ansvar för turismen, och det verkar gå alldeles utmärkt!

Vårdskador – regionens svarta hål?

I dag anmäls bara var tionde allvarlig vårdskada på sjukhus till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Orsaker är, enligt forskare, oklara ansvarsförhållanden och att vården inget lär av händelseanalyser.

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, menar att det totala antalet allvarliga vårdskador ca 5 000 men samtidigt det är endast drygt 500 lex Maria-fall som avgörs per år.

Antalet vårdskador har under åren ökat från 8,1 procent 2008 till 9,1 procent 2015 och samtidigt som antalet anmälda vårdskador till Patientförsäkringen gått upp från drygt 10 100 år 2010 till drygt 14 400 år 2014. Totalt orsakar sjukvården ungefär 124 000 skador som borde ha kunnat undvikas.

I Region Gävleborg sker det ca 30 lex Maria anmälningar varje år, enligt regionens egna uppgift. Det skulle innebära att det nästa varje dag sker minst en allvarlig vårdskada inom regionen.

Det man kan undra över är vad regionen gör för att komma till rätta med en enligt ovan underrapportering till IVO? Och på vilken nivå ligger ansvaret för den övergripande patientsäkerheten i dag, är det på en nivå som har mandat att lösa aktuella problemen?

Åtgärder som kan förhindra nya vårdskador och därmed förbättra patientsäkerheten riskera att falla platt till marken om dessa åtgärder skulle komma kräva en högre bemanning eller större budget – faktorer som en enskild chef troligen inte kan göra så mycket åt.

Men nu när regionen går så bra ekonomiskt, i och för sig med hjälp av flera skattehöjningar, borde det finnas medel, även de omorganisationer som nu hastigt genomförts borde ge utrymme, till åtgärder som kan förbättra patientsäkerheten.

Stig Mörtman FP

Debattartikel publicerad i Arbetarbladet, helahalsingland.se, Din Lokaltidning och Gefle Dagblad