Sprutbyte – en väg fler borde välja

Rena kanyler till sprutnarkomaner, som ofta lever under mycket tuffa förhållanden och ibland djupaste misär, förhindrar att dessa smittas av sjukdomar som, i vissa fall, inte går att bota.

I en rapport från Folkhälsomyndigheten häromåret gick man igenom vilka åtgärder som behövs för att förbättra hälsan i denna utsatta grupp. Bland annat lyfts sprutbytesverksamhet fram, där missbrukare får tillgång till nya, rena injektionsverktyg som nålar och sprutor.

Målet med en sprutbytesverksamhet är att förebygga spridning av hiv och andra smittsamma sjukdomar. Men sprutbytesverksamheten kan handla om så mycket mer än att bara dela ut rena kanyler.

En av fördelarna med sprutbyten är att sjukvården kommer i kontakt med en grupp patienter som oftast inte hade sökt till vården på annat sätt. Många av dessa sprutnarkomaner lever i djup misär och kan i sprutbytesverksamheten fångas upp av sjukvården.

När det finns de som inte är övertygade om forskningsläget, så finns det andra som är av en annan åsikt – de som arbetar med frågan professionellt till exempel. Socialstyrelsen, WHO och Smittskyddsinstitutet är alla överens om att sprutbyten är ett effektivt sätt att minska smittorisker.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer kan inte heller formuleras tydligare: ”Det finns ett överväldigande vetenskapligt stöd för detta, och Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att sprutbyte införs”.

Att narkomani inte är bra för vare sig samhället eller individerna tror jag alla kan acceptera. Men att missbrukare blir smittade av livshotande infektionssjukdomar för att beslutsfattare inte är beredda att kliva av sina höga moralhästar är inte acceptabelt.

De som inte är övertygade är ofta oroliga för att rena sprutor sänder ut fel signaler: att samhället stödjer narkotikamissbruk. Man kunde önska att de var lite mer måna om att signalera att samhället inte helt har övergett missbrukaren.

Här kan en sprutbytesverksamhet bli länken mellan de som inte har någon kontakt med några andra myndigheter eller med samhället i övrigt.

Det, om något, är en signal att värna: att visa att det finns en väg tillbaka, en dörr in i värmen för den som fastnat utanför.

Artikel publicerad i bla Gefle Dagblad och helahalsingland.se