Det är alltid någon annans fel!

Nyligen kunde man i lokalmedia läsa om att socialdemokraterna; socialminister Annika Strandhäll, regionråden Eva Lindberg och Tommy Berger menar att vården fortfarande lider av borgerliga skattesänkningar, alltså det som hände för fyra år sedan! Att vårdköerna växer, att vårdpersonal har fått sämre arbetsmiljö, att kostnaden för hyrpersonal ökar och att blivande föräldrar ges bilförlossningskurser är alltså någon annans fel – de borgliga!

Det är för övrigt samma minister som nyligen i Borås Tidning uttryckte att “det är skrämmande att ingen behöver ta ansvar” när det gäller skönhetsindustrin, något undertecknad skrev om förra året.  Nu är det bara så att det är just ministern i fråga som som är ansvarig!

2015 överlämnade Skönhetsutredningen, Kroppsbehandlingar – Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd,  till den rödgröna regeringen ett förslag till en ny lag och en nationell informationstjänst med oberoende information.

Tyvärr hände det inte så mycket efter det, den rödgröna regeringen arbetade inte vidare med förslaget! Det är en bransch som behöver regleras. Många är okunniga och vem som helst kan gå en snabbkurs och börja ge injektioner.

Varför detta inte prioriterades hos den rödgröna feministiska regeringen är svårt att säga, kanske – hemska tanke – för att det främst är kvinnor som drabbas!

Det är konstig hur det är med socialdemokrater och ansvarstagande – det är hela tiden någon annans fel! Och som Margaret Thatcher lär ha konstaterat ska allting också ske med andras pengar!

Så länge sjukvården inte är förstatligad är det den politiska majoritetens region- eller landstingsråd, i exempelvis ledningskontoret i Gävle, som ansvarar för vad som händer i vården i länet.

Dessutom är över 75% av landstingen och regionerna i landet dominerade av socialdemokrater, dvs är de som just ser till att; vårdköerna växer, vårdpersonal har fått sämre arbetsmiljö,  kostnaden för hyrpersonal ökar och att blivande föräldrar i delar av landet ges bilförlossningskurser. Där ska ansvaret utkrävas och det görs bäst på valdagen.

De rödgröna har haft de senaste fyra åren på sig att förbättra arbetsmiljön, minska vårdköerna och kostnaderna för inhyrd personal men då har man suttit i skuggan med armarna i kors. Nu när valet närmar sig kliver de fram och säger; får vi bara makten fyra år till så ska vi göra det vi borde har gjort tidigare!

Låt därför inte de rödgröna fortsätta rasera vården i fyra år till. Rösta på de som är villiga att ödmjukt axla ansvaret och långsiktigt arbeta för en Bättre vård – nära Dig.

 

Artikel publicerad i bla. Arbetarbladet och Gefle Dagblad

Patientsekretess – lev som du lär!

I en artikel i lokalmedia (AB 19/7) ger en av regionens högsta politiker, socialdemokratiska regionrådet Tommy Berger, sin syn på säkerhetshaveritet med psykakutens olagliga pärm med patientregister. Han menar att verksamheten måste låta politiken få veta när frånsteg görs från det som borde vara en rätt och riktigt hantering av allas vår känsliga patientinformation.

Men det här med informationssäkerhet har ju inte varit den rödgröna politiska majoritetens styrka!

Vad jag förstår har man fortfarande inte en tidsenligt strategi för informationssäkerhet, vilket blir tydligt om man läser vad PWC nyligen skrev i sin lägesrapport av antagna program, direktiv och policys hos region Gävleborg.

De konstaterar bla att det är “väsentligt att styrande dokument inom området informationssäkerhet är uppdaterade och aktuella då brister mm utgör stora risker i verksamheten”, något som visar sig i och med pärmhistorien!

Allt som sker ute i verksamheten utgår ifrån politiska beslut och eller med politikens goda minne så här vilar ett tungt ansvar på den politiska majoriteten.

När de rödgröna inte kan få till en strategi för informationssäkerhet som är aktuell borde de inte heller förvänta sig att andra ska göra rätt och riktigt om inte förutsättningarna finns!

Det hela får mig att tänka på situationen när man som förälder säger till sitt barn – du ska göra som jag säger inte som jag gör. Som förälder vet man hur viktigt det är att man lever som man lär – något de rödgröna borde prova på!

 

Artikel publicerad i bla Arbetarbladet och Gefle Dagblad

Nära Vård – ny floskel från S

I en debattartikel i lokalmedia nyligen proklamerar regionråden Eva Lindberg (S) och Tommy Berger (S) att nu ska det minsann (S)atsas på något man kallar Nära Vård. En vård som ska utgå ifrån hälsocentralerna runt om i länet, något som undertecknad arbetat för under många år.

Men samtidigt som denna proklamering sker skickar den (S)tyrda regionen ut uppmaningar  till exempelvis de boende i Ockelbo om att de ska byta hälsocentral, till en som ligger i Gävle kommun.

När regionen inte förmår lösa de bemanningsproblem som finns hos många av regionens hälsocentraler verkar man istället vilja ta de första stegen till att lägga ner verksamheter!

Är det så den nära vården, i praktiken, kommer att ske; utgå från Gävle respektive Hudiksvalls sjukhus, det som ska bidra till det man kallar jämlik hälsa i länet!

Den 9 september är det val, rösta bort dem som raserar sjukvården. Rösta istället för sjukvården, rösta på Sjukvårdspartiet i höstens val.

 

Artikel publicerad i  bla. Arbetarbladet

Bästa vården får vi med mötet i centrum

Nu när valet närmar sig börjar de som haft makten att göra någonting åt de problem som hälso- och sjukvården dras med komma med förslag på vad de ska göra bara de får fortsätta vid makten.

Inför valet 2014 ställdes de ledande politikerna inför frågan om hur man ska locka personal till sjukvården och göra så de orkar jobba kvar? Från den politiska majoriteten var svaret klart – man skulle organisera om, i tron att en ny organisation löser allt, vilket är helt i den linje som samma majoriteten förespråkade när det gällde storregioner. De problem som länet brottas med i ett nafs skulle lösas av ”någon” annan långt borta bara det blev en större region. Nu lovas det samma sak igen!

Att bara organisera om utan att förstå vad som är kittet i organisationen är dömt att misslyckas, man måste inse att en hälso- och sjukvårdsorganisation är djupt komplex, inte linjär för att få det passa in i de produktionstermer som man gärna slänger sig av idag!

Man skulle kunna beskriva sjukvårdens organisation som ett system med tre nivåer –  de som möter patienter (mikro), mellanchefer (meso) och högsta ledning (makro), där mikrosystemet motsvarar den minsta funktionella enheten längst ut i vårdkedjan. Det är där experterna finns, de som möter patienten och vet när patienten mår bra och är nöjd.

Men så länge den styrande politiska majoriteten bara verkar vara är intresserad av de två chefsnivåerna är det inte undra på att organisationen kör omkring med pyspunka!

Att se, förstå och utveckla det personliga mötet mellan de som möter patienten och patienterna i sjukvården handlar ytterst om säkerhet och kvalitet för patienterna men också om ett långsiktigt tänkande som gagnar både vård och vårdgivare. Och på köpet blir man en attraktiv arbetsgivare dit man gärna söker sig!

Jag menar att det är ett led i en utveckling mot ett dynamiskt och hållbart sjukvårdssystem med det mänskliga mötet i centrum. Vi kan ofta höra att det talas om hållbar utveckling, men det rymmer i sig en motsättning. Ordet hållbar väcker associationer till något fast och beständigt till skillnad från rörligheten som finns i ordet utveckling.

En dynamiskt hållbar utveckling är något som ständigt är i rörelse och så ser det ut i sjukvården idag. Det ställs nya krav och det händer nya saker hela tiden. Det måste den politiska organisationen vara medveten om, för världen och vården står inte stilla även om den, för tillfället, styrande rödgröna politiska majoriteten verkar vilja göra det

Sjukvård med patienten i centrum är bra men sjukvård med mötet i centrum är ännu bättre!

Artikel publicerad i HälsingeTidningar