S jagar återigen företagare!

Så här i slutspurten inför valet ger sig återigen den rödgröna regeringens representanter, främst socialdemokrater ivrigt påhejade av vänstern, på entreprenörer som med sitt engagemang ger vård, tröst och omsorg till sjuka och utpekar dem som giriga och bara intresserade av pengar likt Krösus Sork!

Vad är det som gör att företagare inom välfärdssektorn ska få en annan behandling som företagare än till exempel de som lagar rören eller taket på sjukhuset, eller säljer utrustningen som finns på sjukhusen?

Det intressanta är att de rödgröna inte heller ifrågasätter att landsting eller kommuner bygger sjukhus, skolor, eller förskolor.  Då är det minsann inget proklamerande om att Vinst är girighet på bekostnad av barn och sjuka, även om detta också betalas med skattepengar!

Är det så att det är därför att företagare inom välfärdssektorn är entreprenörer på områden som domineras av kvinnor! Eller är det ett generellt angrepp på näringslivet?

Det avslöjar egentligen de rödgrönas syn på företagsamhet och entreprenörskap  – näringslivet finns bara till för att betala skatt, helst så mycket som möjligt!

Det talas ofta om att näringslivet är en förutsättning för den offentligt finansierade välfärden. Utan växande företag blir det inga skatteintäkter och utan skatteintäkter blir det ingen vård, skola eller omsorg. Men näringslivet, företagsamheten och entreprenörskapet är så oändligt mycket större än så. Ett växande och framgångsrikt näringsliv är allas vårt gemensamma intresse, tja kanske förutom hos de som vill förstatliga allt som rör sig!

Poängen med näringslivet är inte att det betalar massa skatt och att det därmed kan vara med och finansiera den offentliga välfärd vi konsumerar. Poängen med alla tusentals företag är att de skapar det välstånd som gör att vårt samhälle kan bli rikare, friskare, lyckligare. Och det sker i allt väsentligt utanför den offentliga sektorn och dess finansiering.

En fri ekonomi – i vilken vi fortfarande har lyckan att få leva – är en värdeskapande process byggd på uppfinningsrikedom, innovation, fantasi, men framförallt många människors vardagliga hårda arbete och entreprenörers förmåga att organisera det på ett produktivt sätt, något som offentliga verksamheter sällan gör eller klarar av!

När S, MP och V nu ägnar sig åt att jaga företagare för vinster i välfärden, blundar man samtidigt för förluster i välfärden ‒ den står ju ändå skattebetalarna för!

Artikel publicerad i bla HälsingeTidningar och Gefle Dagblad

Lys upp vården med din idé

Varje kunskapsdriven organisation har sin största resurs i sin personal. Detta gäller även inom hälso- och sjukvården. Flera landsting och regioner har tidigare bedrivit en särskild innovationssatsning inom hälso- och sjukvården s.k. innovationsslussar.

Satsningens syfte var delvis att på lång sikt bidra till en ökad effektivitet och kvalitet i hälso- och sjukvården men även att förändra attityderna till innovation inom hälso- och sjukvården. Men också att bidra till ekonomisk tillväxt genom exempelvis att antalet nya företag ökar och att det kan ske tillväxt i befintliga företag.

Satsningen hade även en ambition om att innovationsslussarna skulle göra hälso- och sjukvården till en mer attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda alternativa karriärvägar och nya möjligheter att påverka den egna arbetssituationen.

Innovationsslussarna kan exempelvis hjälpa anställda inom hälso- och sjukvården att utveckla  sina idéer, men även lotsa företag som vill komma i kontakt med hälso- och sjukvården för att utveckla sina produkter/tjänster.  Inom vissa regioner finns det redan etablerade forskningssamarbeten där dessa innovationsslussar knyter an på ett naturligt sätt.

Framtidens behov av nya produkter och tjänster för prevention, diagnostik, behandling och vård av sjukdomar ställer krav på forskning och innovation. En ny idé/uppfinning utgår alltid från ett upplevt problem och behovet av en ny produkt. Det kan röra sig om idéer som underlättar för vårdpersonalen i deras dagliga arbete eller produkter som bidrar till en bättre vård för patienterna.

Men många av idéerna blir aldrig kända eller kommer inte ut på marknaden. Idéerna stannar kvar som smarta lösningar inom respektive klinik eller avdelning. En idé kan bli till en innovation, om idébäraren får tid och förutsättningar att ta steget att gå vidare med sin idé men även att få stöd i processen att utveckla en färdig produkt som förbättrar för patienter och personal.

Här har region Gävleborg, som jag ser det, en gyllene möjlighet att dels fånga upp, stödja och utveckla de idéer som kreativa och innovativa medarbetare skapar men även att framställa sig som en aktiv och attraktiv arbetsgivare.

Jag är övertygad, till skillnad från de rödgröna, om att det även i vårt län föds massor av bra idéer. Det handlar om idéer som löser praktiska problem och ­förbättrar den dagliga verksamheten för personal, patienter och anhöriga runt om i länet – idéer som lyser upp vården.

 

Artikel publicerad i HälsingeTidningar

Vem vågar prata om prioriteringar i vården?

Under de senaste åren har vi hört talas om handlingsplaner för att minska kostnaderna inom vården, skapa effektivisering och rationaliseringar i regionen men jag undrar om någon sett röken av resultaten av alla dessa planer?

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar under de kommande åren. Förväntningar stiger i takt med att den medicintekniska utvecklingen erbjuder allt fler människor möjligheter till bättre hälsa och ökad livskvalitet. Samtidigt leder den växande andelen äldre till att omsorgs- och vårdbehoven ökar. Omsorgen och vården kommer att kräva en stor andel av våra samlade resurser. Det kommer också att ställas högre krav på öppna prioriteringar för att garantera en rättvis fördelning av de begränsade resurserna.

Det kan länge och väl diskuteras vem som har ansvar för att nödvändiga prioriteringar genomförs. Patienterna skulle kunna ta ett ökat ansvar för den egna hälsan och söka vård nära sig istället för sjukhusens akutenheter eller bedriva egenvård, men även läkare, politiker och tjänstemän har ett ansvar.

Läkarna skulle kunna bli mer kostnadsmedvetna, till exempel vid förskrivning av dyra originalpreparat och vid sjukskrivningar. Politikerna skulle kunna söka gemensamma lösningar som underlättar nödvändiga beslut. Tjänstemännen skulle kunna ta fram bättre prioriteringsunderlag till politikerna. Media skulle även de kunna ta ett större ansvar och undvika att skapa orealistiska förväntningar. Vilka av dessa aktörer har då det största inflytandet? Skulle frågan ställas tror jag att medborgarna inte skulle tveka – det är politikerna.

Ett stort, kanske det största, problemet är att medicinens möjligheter och kraven från allmänheten växer snabbare än vårdens resurser – den så kallade sjukvårdsparadoxen. Ju bättre sjukvården fungerar, desto mer får den att göra. Detta faktum kommer att kräva att effektiva arbetsinsatser utförs av all personal, oberoende av hur de etiketteras.

För att få en ökad trovärdighet, och även mandat, tror jag att även medborgarna framöver måste medverka i denna diskussion. I andra regioner har man genomfört dialoger med, och enkätstudier bland, sina medborgare kring resursfördelning i hälso- och sjukvården.

Detta arbetet behöver startas omgående, av de som är villiga att ödmjukt axla ansvaret och långsiktigt arbeta för en Bättre vård nära Dig. De som de senaste åren famlat runt i fablernas värld kan lugnt fortsätta med det – efter den 9 september från läktaren!

Artikel publicerad i Gefle Dagblad

Matens betydelse i sjukvården

Maten som serveras på sjukhus är en del av den medicinska behandlingen. God, hälsosam och behovsanpassad mat som patienten äter upp är grundläggande för att främja tillfrisknande, hindra undernäring och öka välbefinnandet. Men vi har nog alla hört av någon bekant, anhörig eller tänkt själva när vi legat på sjukhus att maten inte var någon kulinarisk höjdare!

En sjuk person är stressad och behöver extra av allt, framför allt uppskattad mat som väcker matlust för att få i sig tillräckligt med energi. Nu när de flesta partier inför valet lovar att patienten ska stå i centrum måste man också börja väga in mer än bara kostnaderna för maten när man väljer sjukhusmat!

Sjukhusmaten får inte enbart ses som en kortsiktig ekonomisk fråga. På längre sikt kan det bli en riktigt dålig affär för regionen om patienternas möjlighet att återhämta sig och tillfriskna påverkas negativt.

Men sanningen är den att regionen får serverat precis vad man beställt. Vid den senaste upphandlingen pressade regionen ner priset för sjukhusmaten med 20% så att man sparar ungefär 6 miljoner kronor per år.

Medan det mesta annat blir dyrare blir sjukhusmaten bara billigare och billigare. Jag är övertygad om att man får vad man betalar för. Det är en enkel tumregel i de flesta ekonomiska situationer, oavsett om det gäller små privata transaktioner, kostupphandlingar eller nationalekonomi.

Regionen även har ett ansvar för folkhälsan och därför borde försiktighets-principen tillämpas när det gäller den mat som regionen erbjuder. I synnerhet när det gäller våra sjukhus, där patienterna inte erbjuds några eller mycket få val av mat. Som det är nu är maten inte GMO-fri (GMO=genmodifierad), trots att dåvarande landstingsfullmäktige 2013 körde över landstingsstyrelsen och beslutade att den mat som serveras på länets sjukhus och vårdinrättningar ska vara GMO-fri.

Ett beslut som tar ställning för patienterna, för hur kan man som sjuk, liggande på sjukhus göra ett eget aktivt och medvetet val mellan GMO-mat eller vanlig mat!

Men som så mycket annat i regionen har de styrande inte tagit sitt ansvar och genomfört det som fullmäktige beslutat.

Maten är för viktig för att under så lång tid ha negligerats och styrts med vänsterhanden, för utan mat stannar kroppen.

Artikel publicerad i Gefle Dagblad och Arbetarbladet

Olyckligt med en separering av sjukas behov

Det finns partier som vill skapa särskilda äldrevårdscentraler i tron att det blir bättre för de sjukas behov. När resurserna inte är oändliga är det som jag ser det bättre om alla behov kan tillgodoses under samma tak.

Jag menar att regionen måste börja med att bli en attraktiv arbetsgivare, skapa en arbetsplats som inte bara attrahera nya anställda utan även behåller den man redan har. Då kan man, med självständiga vårdcentraler, skapa den kompetens som behövs för att täcka hela livets behov.

Fast  sånt förslag kanske inte gäller landsbygden dvs majoriteten av vårt län!

Framtiden kan bara skapas genom förnuftiga visioner, tydliga mål och beslut

Efter valet den 9 september börjar det riktiga, viktiga och långsiktiga arbetet för att nå det jag menar tillhör det väsentliga med vår hälso- och sjukvård. De som med lätthet säger att det fixas i ett nafs vet nog inte vad de pratar om! Två saker som jag ser måste rättas till framöver, jämfört med hur vården drivs i dag, är hur man attraherar personal och skapar fasta läkarkontakter.

Ambitionen måste vara att, inom några år, hälso- och sjukvården i Gävleborg ska vara den bästa arbetsplatsen att jobba på  – för utan personal finns ingen vård!

Då måste det skapas de bästa förutsättningarna för en bra arbetsmiljö med ett tydligt kultur- och klimatperspektiv vid vårdens arbetsplatser. Jag menar att kultur och klimat väldigt tydligt är kopplade till den fysiska arbetsplatsen och att dessa skapas vid just den fysiska arbetsplatsen. Alla vet att det är inte bara lön och förmåner som gör att anställda trivs och presterar bra.

Att kunna erbjuda en kultur med tydliga värderingar, ett klimat där man lyssnar på individen, inte bara lyssna och göra, utan även se och förstå.  Tillsammans med inspirerande ledare, kollegor och spännande arbetsuppgifter är det vad som krävs för att kunna locka till sig rätt medarbetare och få dem att utvecklas.

En väl fungerande primärvård är kostnadseffektiv och ger god och trygg service till dem som behöver hjälp. Samtidigt behövs, märk väl, en väl fungerande sjukhusvård där man kan få effektiv hjälp för det som kräver andra resurser än de som primärvården när det gäller högspecialiserad kunskap, utrustning eller möjlighet till inneliggande vård.

Utgångspunkten bör vara hur medicinska behov bäst kan tillgodoses. En förutsättning är möten där behoven kan bedömas. En uppgift för hälso- och sjukvården blir då att se till att villkoren för sådana möten är goda vilket inte minst inbegriper att kontinuerliga relationer kan skapas. Att erbjuda alla invånare en fast läkarkontakt med allmänmedicinsk specialistkompetens är ett sätt att borga för goda möten.  För vem känner dig bäst – din egen läkare!

Det räcker emellertid inte med att mötas. Kompetensen hos professionerna i vården är dess viktigaste resurs och för att möten ska vara meningsfulla måste denna säkerställas genom fortbildning och forskning. Inom sjukvården ställs nya krav och det händer nya saker hela tiden och en organisation som inte är medveten om det är inte bara kortsiktig utan även farlig!

Framtiden kan bara skapas genom förnuftiga visioner, tydliga mål och beslut

 

Artikel publicerad i bla hälsingetidningar