Handlingsplan Hållbart resande Sandvikens Kommun – en papperstiger

Vid Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd den 25 augusti reserverade jag mig skriftligt mot beslutet om handlingsplan hållbart resande Sandvikens Kommun.

Som utgångspunkt för handlingsplanen anges att Sandvikens kommuns verksamheter påverkar klimatet, men hur verksamheterna påverkar temperatur, väderförhållanden, lufttryck med mera är dock inte redovisat. Det anges vidare att koldioxid påverkar klimatet men även här uteblir redovisning om hur.

Med anledning av detta menar jag att en handlingsplan som har sin utgångspunkt i något odefinierat inte kan mäta huruvida de föreslagna aktiviteterna eller åtgärderna har något effekt.

När man inte kan mäta effekterna blir handlingsplanen inget annat än en papperstiger och ett tydligt exempel på när känsla prioriteras framför fakta.

När det relateras till klimatet, klimat som är vädrets historia över en lång tid, och tron på att det är människan som påverkar klimatet är detta en stor och överdriven förenkling. Klimatet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system och man kan därför inte förutse framtida klimat. Att tro att klimatet inte ska förändras samtidigt som jorden själv ändras varje minut för minut och dag för dag är naivt. Under den tid det tar att läsa denna reservation har exempelvis den magnetiska nordpolen flyttats sig ungefärlig 0,2 m.

Hade man istället valt att relatera kring exempelvis kvävedioxid och partiklar och mäta dessa hade handlingsplanen kunnat vara till gagn för de boende i Sandviken kommun.

Vindkraft för lata dagar på stranden. Replik till Charlotte Unger Larson, VD för Svensk Vindenergi, Ja till vindkraft – ja till trygghet, GD 28/8

I en insändare i Gefle Dagblad gör Charlotte Unger Larson, VD för Svensk Vindenergi, det hon är tillsatt att göra lovorda vindkraften. 

De som läser insändaren kan få intrycket att vindkraft är lösningen på framtidens energibehov. Men som så mycket annat när det gäller de sk förnybara energikällorna är det långt från sanningen överensstämmande!

Vindkraft och solenergi är intermittenta energikällor dvs ge genererar energi bara när det blåser eller solen skiner! Vad man ska göra en vindstilla, mulen och kylslagen vinterdag verkar inte bekymra dessa – elen kommer och går – entusiaster!

All vindkraft är subventionerad, antingen via elcertifikat eller andra direkta stöd. Energimyndigheten bedömer exempelvis att för havsbaserad vindkraft behövs ett stöd om 6 miljarder kronor per TWh.

IEA (International Energy Agency) har tagit fram en ekonomisk beräkningsmodell för elektricitetens kostnader vilken numer även inkluderar faktorer såsom lagring och backup-alternativ, när det inte blåser eller solen skiner, och helt plötsligt är det andra kostnader för de intermittenta energikällorna jämfört med kontinuerlig energikällor.

Då vindteknologi snart når sitt effektivitets tak sker en utbyggnad på bekostnad av naturen, om den intermittenta, dvs kommer och går, energin införs.

Vi kommer behöva mycket mer el, och energi i allmänhet, i framtiden om landet skall fortsätta att utvecklas. Tittar man på vindkraften så är den ju bara en modifiering av gamla tiders väderkvarnar, vad som behövs är högteknologi dvs kärnkraft, energikällor som inte bara fungerar en lagom blåsig sommardag!

 

Artikel publicerad i Gefle Dagblad.

Hög tid att avveckla Public Service. Replik till Bo Jonsson – Blåbrunt hot mot en fri radio och tv, AB 28/8

I ett inlägg i Arbetarbladet ondgör sig Bo Jonsson över alla som inte delar hans och andra vänsteranhängares syn på fria medier.

För 2 år sedan var det val i Sverige och för ett år sedan var det åter val, denna gång till EU-parlamentet. I samband med dessa val, och givetvis efter dessa, blev det extra tydligt hur agendadriven statsmedierna SVT och SR är som megafoner för gängse politiskt korrekta attityder!

Genom beteckningen, public service, vill staten inbilla oss att denna är i allmännas tjänst och vilar på ett folkligt mandat, men numer är det genom en tvångsbeskattning snarare en statlig propagandamaskin!

En propagandamaskin som upprätthåller ett informationsmonopol som gör att så kallade oberoende medier inte kan konkurrera med dem, vilket tvingar dem att söka bidrag av staten vilket de givetvis får eftersom de då blir beroende av statens pengar snarare än sina egna kunder.

När staten inte längre kan kontrollera informationsflödet ställer staten istället censurerande krav på aktörer inom social medier på sådant som inte inte lever upp till statens krav på vilka åsikter som är acceptabla.

Inför valet 2018 skapades faktakollen (Faktiskt.se) av bla av SVT, SR, DN och SvD för att slå fast vad som är sanningen. Men tanken att någon institution i ett öppet demokratiskt samhälle ska kunna slå fast sanningen hör inte samman med pressfriheten och idéen om fria media som en garant för ett upplyst samhälle. Det är i diktaturer och andra despotiska samhällen som någon slår fast sanningen.

I George Orwell’s  bok 1984, publicerad redan 1949 och som nog setts som en utopi, beskrivs de intellektuella handlingarna hos en person såsom politiskt oacceptabla tankar som brottsliga och se – där är vi nästa nu, vilket även visar sig på insändarsidorna i lokaltidningarna.

I tider då troligen fler än en ställer sig frågan; – är det sant eller såg du det på SVT- visar det på att det är hög tid att reformera och montera ner statens propagandamaskin!

 

Artikel publicerad i Arbetarbladet.