Blåser Ockelbo kommun sommarjobbade ungdomar?

Under flera år har Ockelbo kommun haft en sommarjobbsgaranti som innebär att alla ungdomar som söker får ett arbete under sommaren.

Sommarjobbsgarantin i Ockelbo gäller för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som går ut årskurs 9 eller årskurs 1-2 på gymnasiet.

Nyligen blev jag uppmärksammad om att kommunen i sina anställningsavtal, eller löneutbetalningar, inte skriver något om den lagstadgade semesterförmån som alla enl semesterlagen har rätt till.  Andra kommuner är tydliga med vad som är vad; lön + semesterersättning, men inte i Ockelbo.

För tre veckor sedan lyfte jag ärendet till personalutskottet och fortfarande har jag inte fått något svar från förvaltningen – hur svårt kan det vara? Ska tystnaden tolkas som att Ockelbo kommun under åren lurat ungdomarna på sina lagstadgade rättigheter!

Hur attraktiv är en arbetsgivare som lurar ungdomar?

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd 22 sept

Vid nämndens möte den 22 september reserverande jag mig mot Budget 2021 för Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd och lämnade ett särskilt yttrande vad gäller Beslut om framtagande av målstyrning inom det miljöstrategiska området.

Reservation Budget 2021 för Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd:

I beskrivningen för nämndens arbete återfinns aktiviteter såsom klimatanpassning och klimatrådgivning.  Vad detta skulle innebär är dock inte redovisat.

Med anledning av detta menar jag att en verksamhets arbete som har sin utgångspunkt i något odefinierat inte kan mäta huruvida aktiviteter eller åtgärder har något effekt. När det relateras till klimatet, klimat som är vädrets historia över en lång tid, och tron på att det är människan som påverkar klimatet är detta en stor och överdriven förenkling samt lika naivt som det är arrogant, speciellt då klimatet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system.

När man använder sig av mål där man inte mäter eller kan mäta inom exempelvis innevarande mandatperiod huruvida föreslagna aktiviteter eller åtgärder har något effekt blir dessa mål offer för fenomenet att mäta för mätandet skull.

Vidare finns det ett mål som säger att VGS arbete bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle. Inte heller här finns det någon definition om vad som menas med detta, men målet nås genom informationsinsatser. Om det exempelvis innebär rekommendationer om att ekologiskt framtagna livsmedel skulle vara nyttigare för oss människor än den mat som produceras på konventionellt vis så stämmer inte det och inte är det miljövänligare hellre!

Skulle det innebära rekommendationer om att undvika fossiler för att nå ett hållbart samhälle så stämmer inte heller det. För det måste vara ytterst hållbart att förbränna så mycket fossila bränslen som möjligt och därmed återställa den obalans i kol/syrecykeln som uppstod när de bildades!

Utifrån ovanstående reserverar jag mig mot beslutet.

Särskilt yttrande vad gäller Beslut om framtagande av målstyrning inom det miljöstrategiska området.

Vid arbetet med att ta fram målbilder för Sandvikens kommuns miljö- och klimatarbete och förtydligande av kommunens miljöarbete är det viktigt att de olika mål som tas fram kan mätas huruvida föreslagna aktiviteter eller åtgärder har något effekt.

När det gäller ett s.k. klimatarbete och eventuella mål är det därför extra viktigt att det finns en tydlig definition över vad man tänker sig mäta och hur man tänker sig mäta förändring i klimatet, klimat som är vädrets historia över en lång tid, över en tidsperiod om 30-100 år. Om man inte kan mäta effekterna av eventuella mål blir dessa inget annat än papperstigrar och tydliga exempel på när känsla prioriteras framför fakta.

Replik till Pontus Vesterberg, Det är dags att sluta sprida lögner och vantolkningar, GD 10 sept

Pontus Vesterberg har ett genomgående och tydligt tema i sina insändare nämligen berättelsen om klimathotet och en kommande katastrof genom att hävda en exceptionell och accelererande utveckling. Med ljus och lykta försöker han bevisa IPCCs politiska hypotes om att det är mänsklig påverkan, genom växthusgasutsläpp, som styr klimatet. Men verkligheten har inte blivit som de senaste 30-40 årens katastrofvarningar eller modeller förutsagt.

För att visa konsensus bland “publicerad klimatforskare” hänvisar han till fyra ökända undersökningar Oreskes, 2004; Doran, 2009; Anderegg, 2010 och Cook, 2013 men ingen av dessa uppvisar något som liknar konsensus – långt därifrån. Exempelvis Cook där färre än 100 av 12000 (<1%) undersökta artiklarna/abstrakts pekade uttalat på mänsklig påverkan som huvudorsak till global uppvärmning,  1% är ganska långt från konsensus eller hur?

Lika illa är det med de andra tre och där Doran för övrigt var en 2 frågors online-enkät, 10200 tillfrågades, 3100 svarade och 75 (2%) höll med om mänsklig påverkan som huvudorsak till global uppvärmning.

Pontus Vesterberg har inte heller visat på något som motsäger en nollhypotes vad gäller klimatförändringar, dvs att en förändring i huvudsak drivs av naturliga orsaker, såsom solens aktivitet, fördelningen av atmosfärisk vattenånga och moln, atmosfäriska- och ocean-cirkulationsmönster, vulkaners aktivitet och förändringar i jordens omloppsbana.

Vesterberg finner också historien irrelevant och menar att förändringar som hänt förut utan mänskligt påverkan numer bara sker utifrån en mänsklig påverkan, vilket är märkligt men helt i linje med berättelsen. Att försöka förstå människans påverkan på klimatet är meningslöst så länge vi inte förstår de naturliga klimatförändringarna, fast det kanske är det som Vesterberg påstår redan är fastställt via konsensus.

Utifrån detta får läsarna själva bilda sig en uppfattning om mänsklig påverkan genom växthusgasutsläpp, sedan 1950-talet,  är styrspaken för klimatet eller om det finns flera naturliga fenomen som samverkar och därmed påverkar vilket klimat vi har och har haft.

Den franske nobelpristagaren i litteratur André Gide lär ha uttryckt det, och som passar så bra in i på Pontus Vesterbergs tvärsäkra påståenden, – Tro dem som söker sanningen, misstro dem som funnit den!

 

En ännu så länge opublicerad artikel

Replik Pontus Vesterberg, Forskningen är tydlig – det är vi som påverkar klimatet, GD 4 sept

Pontus Vesterberg hävdar i sin insändare att jag skulle använda hittepå när det gäller fakta, exempelvis skandalerna kring Michael Manns hockeyklubba eller Climategate och citat, vilket kan återfinnas bla i Discover, Oct. 1989 eller för den delen i The American Physical Society, APS News, vol 5, nr 8, 1996.

I insändaren finns också den nedsättande termen “förnekare”. Den som använder en sådan term brukar vanligtvis vara mycket mindre informerad om klimatvetenskapens tillstånd än den “så kallade” förnekaren!

Vesterberg påstår att ”Forskningen är tydlig – det är vi som påverkar klimatet” och hänvisar till IPCCs SPM, dvs gissningar och tro sammanfattade för politiker och beslutsfattare vars innehåll avsevärt avviker från deras egna vetenskapliga rapporter. Sammanfattningar där rad för rad förhandlas och godkänns av de deltagande regeringarna – långt ifrån vetenskaplig standard där resultat inte förhandlas fram.

Vill Pontus Vesterberg verkligen ha något att bita i, och som omkullkastar hans enkla teori och som även kan förklara att 30-40 års förutsägelser hittills fallerat, kan han fundera över slutsatsen om att klimatet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system och att man därför inte förutse framtida klimat, (IPCC, TAR-14, 2018).

Vesterberg hänvisar även till en webbsida där det första som visas är en graf med temperatur och koldioxidnivå som jag tolkar att Vesterberg menar att hänger ihop.

Samband mellan exempelvis temperatur och solfläckscykelns längd eller mellan temperatur och jordmagnetiskt index kan det läsas om i Friis-Christensen och Lassen, 1991, Science 254:698 eller i Georgieva, Bianchi och Kirov, 2005, Memorie della Società Italiana 76:969. Att jorden varit varmare än nu kan Vesterberg även finna i geologiska och naturgeografiska verk såsom Geologica, 2008, Tandem Verlag eller Roberts, The Holocene: an environmental history, 2nd ed. 1998, Blackwell Publishers. Om temperaturutvecklingen under de senaste fyra istiderna kan läsas om i Petit et al., 1999, Nature 399:429.

Men korrelation och kausalitet är två helt skilda saker. Ty tuppar gal varje morgon vid soluppgången, men det betyder inte att tuppen fick solen att stiga upp. Solen kommer fortfarande att stiga på måndag även om Pontus Vesterberg bestämmer sig för att ha tuppen till söndagsmiddag.

 

Artikel publicerad i Gefle Dagblad.

Det finns inget fel med klimatet. Replik till “Fakta som grund”, Rätt ofta får man ta sig för pannan när man läser insändare, GD 1/9

Skribenten “Fakta som grund” hävdar i GD att Fakta är fakta och ingen åsikt eller uppfattning. Men själv visar denne inte på något som överhuvudtaget kan liknas vid fakta, inte heller den tidigare insändare som skribenten hävdar innehåller fakta och referenser håller för en vidare granskning. Allt som är fakta kan man antingen observera, mäta eller göra experiment på.

När det gäller klimatförändringar, som jag uppfattar att skribenten fasar för, finner jag det naivt att tro att klimatet skulle vara statiskt, speciellt som jorden själv förändras minut för minut.

Vad jag förstår har ännu ingen lyckats falsifiera en vetenskaplig sk nollhypotes vad gäller klimatförändringar, dvs att en förändringen i huvudsak drivs av naturliga orsaker, såsom historiska och cykliska förändringar i påverkan av sol, vind och vatten. “Fakta som grund”  får gärna visa på den falsifieringen innan denne lyfter fram sina åsikter om människans påverkan på klimatet som fakta.

Men som så ofta när man inte har några konkreta fakta att komma med tas gärna känslomässiga uttryck eller nedlåtande liknelser till, såsom att jämföra de som inte delar skribentens mainstream känsla med de som hävdar att jorden är platt.

Det finns inget fel med klimatet. Om så är fallet, kan då “Fakta som grund” vänligen namnge en sak som händer i dagens klimat och som inte har ägt rum under de senaste 10 000 åren!

 

Artikel publicerad i Gefle Dagblad