Replik till Anders Wijkman mfl, Ökad vindkraft i Gävleborg behövs för att bromsa klimatkrisen, GD 2 Jan.

Företrädare för vindkraftsindustrin mfl skriver i GD att klimatkrisen blir allt värre, men vad som blir värre skriver de naturligtvis ingenting om, och hänvisar till en FN-rapport.  Men med tanke på att FN under 40 år varnat för att undergången är nära är trovärdigheten för dylika utspel inte särskilt stora.

Skribenterna skriver även att de vill ta bort s.k. onödiga hinder för vindkraftsutbyggnaden, med det menar de givetvis den kommunala bestämmanderätten över sin miljö och det kommunala vetot mot vindkraftverk.

Jorden är idag bebodd av nära 8 miljarder människor och vår hunger efter energi matas till nästan 80% med fossila bränslen (kol, gas, olja). Vind och sol utgör uppskattningsvis 2% av den primära energin, resten kommer till stor del från kärnkraft och vattenkraft.

Utan subventioner finns det ingen affärsmodell för vindkraften som visar annat än röda siffror. Energimyndigheten har exempelvis gjort bedömningen att havsbaserad vindkraft behöver ett stöd om 6 miljarder kronor per TWh.

IEA har tagit fram en ekonomisk beräkningsmodell för elektricitetens kostnader vilket även inkluderar faktorer såsom lagring och backup-alternativ, när det inte blåser eller solen skiner, och helt plötsligt är det andra kostnader för de intermittenta energikällorna jämfört med kontinuerlig energikällor.

Tidigare har Sverige haft ett väl genomtänkt och ett väl fungerande elsystem med små miljökonsekvenser, stabil och säker drift, låga kostnader och som avundats av många länder. Som i sitt ursprung bestod av delområden, med vattenkraft som bas i norr och kärnkraftverken som noder i balanserade områden i söder.

Från att ha en situation med i stort sett planerbar produktion och en förutsägbar konsumtion går Sverige, med skribenternas förslag, till en framtida situation där såväl produktion som konsumtion blir oförutsägbara. Det gör att Sverige går från att vara ett energimässigt i-land till att bli ett energimässigt u-land!

Vi kommer behöva mycket mer el, och energi i allmänhet, i framtiden om Sverige skall fortsätta att utvecklas. Tittar man på vindkraften så är den ju bara en modifiering av gamla tiders väderkvarnar – vad som behövs är högteknologi dvs kärnkraft, en energikälla som inte bara fungerar en blåsig sommardag.

En ännu inte publicerad artikel

Öppen fråga till de styrande i Ockelbo – vilka andra lagar förutom kommunallagen tycker ni är orättvisa gentemot kommunen?

I efterdyningarna av förvaltningsrättens beslut i Synsamaffären är det tydligt att de styrande i Ockelbo kommun verkar tycka att det där med följsamhet av de lagar och regler som reglerar hur kommuner får bete sig kan vara godtyckligt. Kommunalrådet Magnus Jonsson (S) har i media beklagat sig över hur orättvis han tycker kommunallagen är.

Den kommunala verksamheten styrs av, förutom kommunallagen, ett antal andra lagar såsom: förvaltningslagen, hälso- och sjukvårdslagen, lag om offentlig upphandling, lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen, skollagen, miljöbalken, plan- och bygglagen, offentlighets- och sekretesslagen och offentlighetsprincipen.

En intressant sak när det gäller offentlighetsprincipen, som Synsamaffären visat på, är att det verkar finnas en ovilja till att ha skriftliga beslutsunderlag inför kommunala beslut. Det hänvisas i stor omfattning till muntliga, otydliga och i vissa fall slingrande svar. Vari ligger rädslan för skriftliga underlag?

Oppositionens syn på den kommunala beslutsprocessen är att den ska bygga på skriftligt material. För hur ska annars allmänheten med stöd av offentlighetsprincipen kunna granska kommunens handläggning i olika ärenden?

Ett exempel på det är det extra och hastigt inkallade kommunstyrelsemötet den 21 december med endast en beslutspunkt – köpet av den fastighet som var tänkt till Synsambygget.  Där angavs en köpesumma men inget skriftligt underlag såsom värdering eller huruvida det är lämpligt att ta jordbruksmark i anspråk för att anlägga industrimark.

Speciellt anmärkningsvärt är det då kommunen samtidigt, i över ett år, arbetat med en fortsatt expansion av ett lämpligare område i den södra delen av Ockelbo. Kan det vara så att kommunen gjort utfästelser till nuvarande fastighetsägaren om köp – frågan har ställts men svaret uteblivit!

Men åter till ursprungsfrågan som ställs till företrädare för den politiska majoriteten och dess stödpartier; Magnus Jonsson (S), Marit Rempling (C), Niels Hebert (MP) och Martin Sund Svensson (V)  – vilka andra lagar förutom kommunallagen tycker ni är orättvisa?

 

Artikel inskickad tillsammans med Jonny Lindblom, ännu inte publicerad i lokalmedia.