Regionfullmäktige 23-24 November: Reservation Budget 2022

I den beslutade budgeten återfinns klimatrelaterade påstående som jag menar saknar empiri och enbart ter sig bygga på orealistiska antaganden, tro och rent hittepå. Det finns inte heller några förklaringar om vad exempelvis klimat eller växthusgaser är, och utan dessa förklaringar uppvisar den här budgeten inget annat än en upprepning av ord utan förståelse.

Jag noterar att budgeten menar att klimatförändringar minskar människors och miljöns välbefinnande, och kommer att minska dem ytterligare, såvida inte drastiska åtgärder vidtas för att så snabbt som möjligt nå noll nettoutsläpp av växthusgaser.

Väder avser tillstånd, eller aktiviteten hos fenomen, under kortare tidsperioder, timmar eller dagar. Väderlek avser vädret under ett par dagar upp till två veckor. Klimat avser statistiska egenskaper hos vädret under längre perioder. Enkelt uttryckt kan man säga att klimat är vädrets historia.

För att kunna bedöma om det inträffat en klimatförändring behöver man minst 30 års  eller helst 100 års statistik. Statistiken säger inget om orsaken till klimatförändringen, bara att den inträffat. Vi vet m.a.o. inte om det är en naturlig variation av klimatet eller om eller hur mycket temperaturen påverkats av fossil förbränning.

Tron på att det är människan som styr klimatet är en stor och överdriven förenkling, samt lika naivt som det är arrogant. Klimatet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system och man kan därför inte förutse framtida klimat, ett klimat som under drygt 4,5 miljarder år varierat utan mänsklig inblandning.

I ett kopplat icke-linjär kaotiskt system finns det komponenter som inte agerar linjära och dessutom uppträder kaosartat – tex en ökning av jordens temperatur är beroende av många andra och troligen större faktorer än mänskligt orsakad koldioxid såsom solens aktivitet, fördelningen av atmosfärisk vattenånga och moln, atmosfäriska- och oceaners-cirkulationsmönster, vulkaners aktivitet och förändringar i jordens omloppsbana.

Det är viktigt att lyfta fram att hypotesen, som budgeten bygger på, om att det är mänsklig påverkan som styr klimatet empirisk inte har observerats eller uppmätts. Det hela bygger på grova uppskattningar baserade på datormodeller som hitintills visat sig vara allt annat än tillförlitliga och därmed sakna relevant användning förutom som skrämselpropaganda.

Att ställa tilltro till dessa på kanske 100 års sikt ter sig naivt då det som jämförelse är svårt med tillförlitligheten av väderprognoser på några dagar eller veckors sikt.

En vetenskaplig klimatforskning utgår från en sk. nollhypotesen, att nuvarande observerade ändringar i det globala systemet är resultat av den naturliga variationen. Hypoteser ska testas och hittills har den vetenskapliga forskningen inte kunnat motbevisa denna hypotes. Variationerna ligger, så vitt vetenskapen kan bedöma, inom de naturliga klimatförändringarnas gränser ur ett månghundraårigt klimatperspektiv.

När det gäller de skrivningar som finns om växthusgaser är det för trovärdigheten bra om det framkommer att en relevant och trovärdig bedömning av sammansättningen av växthusgaser är att de består till övervägande del av vattenånga, uppskattningsvis 95%, och ca 4% av koldioxid. Utav dessa 4% koldioxid är mellan 3-5% utifrån mänsklig påverkan vilket då innebär att mänsklig påverkan av växthusgaser är ungefär 0,2%, det är avsevärt mycket mindre än vad som ges sken av i den här budgeten.

Människan producerar varje dag ca 1 kg koldioxid, mer om man är aktiv, och där kroppen själv är en storproducent av koldioxid, den avger uppemot 100 gånger mer koldioxid än vid inandning. Detta är speciellt intressant utifrån ett invånarperspektiv, om ett ökat invånarantal i länet är önskvärt!

Utifrån stort antal klimat- och väderrelaterade fenomen och allmänt vedertagna indikatorer på människors och miljöns välbefinnande finns inte heller någon empiri för att saker förvärras pga mänsklig påverkan.

Extrema väderfenomen inte blivit mer extrema, mer dödliga eller mer destruktiva. Cykloner, tornados, översvämningar och torka håller inte på att bli värre. Skogsbränder är mindre omfattande än de brukade vara. Spannmålsskördar och livsmedelsförsörjningen har ökat. Kustlinjer och stränder har inte krympt. I Stockholm kan man exempelvis med data från slutet av 1880-talet notera en tillbakagång av havsnivån med -3-4 mm/år, i Smögen kan man med data sen början av 1910-talet notera en tillbakagång av havsnivån med -1-2 mm/år.

När det gäller människors välbefinnande har dödligheten och ekonomiska förluster till följd av extrema väderhändelser minskat, tillgången till rent vatten har ökat och dödligheten av från klimat- och väderkänsliga vektorburna och parasitiska sjukdomar har minskat.

Exempelvis kan många fler dödsfall tillskrivas onormalt kalla dagar än onormalt varma dagar, dödsfall på grund av onormal köld kan vara uppemot 17 gånger vanligare än dödsfall på grund av onormal värme. Även i ett varmt land som Indien är köld nästan 14 gånger dödligare än värme.

Medellivslängd och inkomstnivåer har förbättrats, fattigdomsnivån har sjunkit människor lever längre och är friskare samt att indexet för mänsklig utveckling (Human Development Index, HDI) har förbättrats praktiskt taget överallt. Faktum är att av de 186 länder för vilka FN tillhandahåller uppgifter för 1990–2017 misslyckades endast tre – Syrien, Libyen och Jemen, alla i inbördeskrig – att förbättra sin HDI.

Fossil energi har gjort det möjlig för den genomsnittliga människan att få ett förbättrat välbefinnande och för jorden att bli grönare och mer produktiv, samtidigt som de har tillåtit befolkningen att öka. Som ett resultat av detta har förluster av livsmiljöer på grund av mänsklig aktivitet stoppats, trots en befolkningsökning.

Jag menar att det som här visas upp är naivt och en helt frånvänd inställning till empiri och historien, för den beslutade budgetens inställning verkar vara att klimatet aldrig varierat!

Jag tror på en vetenskap där det finns en öppen, fri forskning och som kan reproduceras av andra forskare. Inte en politiskt beställd och tillrättalagd forskning såsom klimatforskningen, dvs vädrets historia.

De senaste åren har massmedia så gott som dagligen matat oss med det alarmerande budskapet att det pågår en global klimatförändring som får katastrofala följder och nu även i den beslutade budgeten. Vi får höra att en överväldigande majoritet av världens klimatforskare är överens om vad denna klimatförändring orsakas av och kommer att leda till: Jorden värms upp på grund av våra utsläpp av växthusgaser i allmänhet och koldioxid i synnerhet. Om vi inte drastiskt minskar utsläppen av koldioxid kommer världen framgent att drabbas av naturkatastrofer av allehanda slag.

Detta har dock inte empirisk observerats eller uppmätts. Det hela bygger på grova uppskattningar baserade på datormodeller som hitintills visat sig vara allt annat än tillförlitliga och därmed sakna relevant användning förutom som skrämselpropaganda.

I den beslutade budgeten finns inte heller angivet om hur eventuella effekter av alla dessa klimataktiviteter ska följas upp eller mätas.  Som politiker tycker jag det är ytterst viktigt att skattemedel används sunt, förnuftigt och läggs på saker som ger ett värde för medborgarna. Att ha aktiviteter där eventuella effekter kan mätas först långt efter genomförande, flera mandatperioder, signalerar för mig att känsla är viktigare än fakta.

Utifrån ovanstående reserverade jag mig mot beslutet.