Regionfullmäktige 23-24 November: Reservation Budget 2022

I den beslutade budgeten återfinns klimatrelaterade påstående som jag menar saknar empiri och enbart ter sig bygga på orealistiska antaganden, tro och rent hittepå. Det finns inte heller några förklaringar om vad exempelvis klimat eller växthusgaser är, och utan dessa förklaringar uppvisar den här budgeten inget annat än en upprepning av ord utan förståelse.

Jag noterar att budgeten menar att klimatförändringar minskar människors och miljöns välbefinnande, och kommer att minska dem ytterligare, såvida inte drastiska åtgärder vidtas för att så snabbt som möjligt nå noll nettoutsläpp av växthusgaser.

Väder avser tillstånd, eller aktiviteten hos fenomen, under kortare tidsperioder, timmar eller dagar. Väderlek avser vädret under ett par dagar upp till två veckor. Klimat avser statistiska egenskaper hos vädret under längre perioder. Enkelt uttryckt kan man säga att klimat är vädrets historia.

För att kunna bedöma om det inträffat en klimatförändring behöver man minst 30 års  eller helst 100 års statistik. Statistiken säger inget om orsaken till klimatförändringen, bara att den inträffat. Vi vet m.a.o. inte om det är en naturlig variation av klimatet eller om eller hur mycket temperaturen påverkats av fossil förbränning.

Tron på att det är människan som styr klimatet är en stor och överdriven förenkling, samt lika naivt som det är arrogant. Klimatet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system och man kan därför inte förutse framtida klimat, ett klimat som under drygt 4,5 miljarder år varierat utan mänsklig inblandning.

I ett kopplat icke-linjär kaotiskt system finns det komponenter som inte agerar linjära och dessutom uppträder kaosartat – tex en ökning av jordens temperatur är beroende av många andra och troligen större faktorer än mänskligt orsakad koldioxid såsom solens aktivitet, fördelningen av atmosfärisk vattenånga och moln, atmosfäriska- och oceaners-cirkulationsmönster, vulkaners aktivitet och förändringar i jordens omloppsbana.

Det är viktigt att lyfta fram att hypotesen, som budgeten bygger på, om att det är mänsklig påverkan som styr klimatet empirisk inte har observerats eller uppmätts. Det hela bygger på grova uppskattningar baserade på datormodeller som hitintills visat sig vara allt annat än tillförlitliga och därmed sakna relevant användning förutom som skrämselpropaganda.

Att ställa tilltro till dessa på kanske 100 års sikt ter sig naivt då det som jämförelse är svårt med tillförlitligheten av väderprognoser på några dagar eller veckors sikt.

En vetenskaplig klimatforskning utgår från en sk. nollhypotesen, att nuvarande observerade ändringar i det globala systemet är resultat av den naturliga variationen. Hypoteser ska testas och hittills har den vetenskapliga forskningen inte kunnat motbevisa denna hypotes. Variationerna ligger, så vitt vetenskapen kan bedöma, inom de naturliga klimatförändringarnas gränser ur ett månghundraårigt klimatperspektiv.

När det gäller de skrivningar som finns om växthusgaser är det för trovärdigheten bra om det framkommer att en relevant och trovärdig bedömning av sammansättningen av växthusgaser är att de består till övervägande del av vattenånga, uppskattningsvis 95%, och ca 4% av koldioxid. Utav dessa 4% koldioxid är mellan 3-5% utifrån mänsklig påverkan vilket då innebär att mänsklig påverkan av växthusgaser är ungefär 0,2%, det är avsevärt mycket mindre än vad som ges sken av i den här budgeten.

Människan producerar varje dag ca 1 kg koldioxid, mer om man är aktiv, och där kroppen själv är en storproducent av koldioxid, den avger uppemot 100 gånger mer koldioxid än vid inandning. Detta är speciellt intressant utifrån ett invånarperspektiv, om ett ökat invånarantal i länet är önskvärt!

Utifrån stort antal klimat- och väderrelaterade fenomen och allmänt vedertagna indikatorer på människors och miljöns välbefinnande finns inte heller någon empiri för att saker förvärras pga mänsklig påverkan.

Extrema väderfenomen inte blivit mer extrema, mer dödliga eller mer destruktiva. Cykloner, tornados, översvämningar och torka håller inte på att bli värre. Skogsbränder är mindre omfattande än de brukade vara. Spannmålsskördar och livsmedelsförsörjningen har ökat. Kustlinjer och stränder har inte krympt. I Stockholm kan man exempelvis med data från slutet av 1880-talet notera en tillbakagång av havsnivån med -3-4 mm/år, i Smögen kan man med data sen början av 1910-talet notera en tillbakagång av havsnivån med -1-2 mm/år.

När det gäller människors välbefinnande har dödligheten och ekonomiska förluster till följd av extrema väderhändelser minskat, tillgången till rent vatten har ökat och dödligheten av från klimat- och väderkänsliga vektorburna och parasitiska sjukdomar har minskat.

Exempelvis kan många fler dödsfall tillskrivas onormalt kalla dagar än onormalt varma dagar, dödsfall på grund av onormal köld kan vara uppemot 17 gånger vanligare än dödsfall på grund av onormal värme. Även i ett varmt land som Indien är köld nästan 14 gånger dödligare än värme.

Medellivslängd och inkomstnivåer har förbättrats, fattigdomsnivån har sjunkit människor lever längre och är friskare samt att indexet för mänsklig utveckling (Human Development Index, HDI) har förbättrats praktiskt taget överallt. Faktum är att av de 186 länder för vilka FN tillhandahåller uppgifter för 1990–2017 misslyckades endast tre – Syrien, Libyen och Jemen, alla i inbördeskrig – att förbättra sin HDI.

Fossil energi har gjort det möjlig för den genomsnittliga människan att få ett förbättrat välbefinnande och för jorden att bli grönare och mer produktiv, samtidigt som de har tillåtit befolkningen att öka. Som ett resultat av detta har förluster av livsmiljöer på grund av mänsklig aktivitet stoppats, trots en befolkningsökning.

Jag menar att det som här visas upp är naivt och en helt frånvänd inställning till empiri och historien, för den beslutade budgetens inställning verkar vara att klimatet aldrig varierat!

Jag tror på en vetenskap där det finns en öppen, fri forskning och som kan reproduceras av andra forskare. Inte en politiskt beställd och tillrättalagd forskning såsom klimatforskningen, dvs vädrets historia.

De senaste åren har massmedia så gott som dagligen matat oss med det alarmerande budskapet att det pågår en global klimatförändring som får katastrofala följder och nu även i den beslutade budgeten. Vi får höra att en överväldigande majoritet av världens klimatforskare är överens om vad denna klimatförändring orsakas av och kommer att leda till: Jorden värms upp på grund av våra utsläpp av växthusgaser i allmänhet och koldioxid i synnerhet. Om vi inte drastiskt minskar utsläppen av koldioxid kommer världen framgent att drabbas av naturkatastrofer av allehanda slag.

Detta har dock inte empirisk observerats eller uppmätts. Det hela bygger på grova uppskattningar baserade på datormodeller som hitintills visat sig vara allt annat än tillförlitliga och därmed sakna relevant användning förutom som skrämselpropaganda.

I den beslutade budgeten finns inte heller angivet om hur eventuella effekter av alla dessa klimataktiviteter ska följas upp eller mätas.  Som politiker tycker jag det är ytterst viktigt att skattemedel används sunt, förnuftigt och läggs på saker som ger ett värde för medborgarna. Att ha aktiviteter där eventuella effekter kan mätas först långt efter genomförande, flera mandatperioder, signalerar för mig att känsla är viktigare än fakta.

Utifrån ovanstående reserverade jag mig mot beslutet.

VGS 21/9 2021. Reservation: Budget 2022 för Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd

I beskrivningen för nämndens arbete återfinns aktiviteter såsom klimatanpassning och klimatrådgivning. Vad detta skulle innebär är dock inte redovisat.

Med anledning av detta menar jag att en verksamhets arbete som har sin utgångspunkt i något odefinierat inte kan mäta huruvida aktiviteter eller åtgärder har något effekt. När det relateras till klimatet, klimat som är vädrets historia över en lång tid, och tron på att det är människan som påverkar klimatet är detta en stor och överdriven förenkling samt lika naivt som det är arrogant, speciellt då klimatet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system.

När man använder sig av mål där man inte mäter eller kan mäta inom exempelvis innevarande mandatperiod huruvida föreslagna aktiviteter eller åtgärder har något effekt blir dessa mål offer för fenomenet att mäta för mätandets skull.

Vidare finns det ett mål som säger att VGS arbete bidrar till ett ekologiskt hållbart samhälle. Inte heller här finns det någon definition om vad som menas med detta, men målet nås genom informationsinsatser. Om det exempelvis innebär rekommendationer om att ekologiskt framtagna livsmedel skulle vara nyttigare för oss människor än den mat som produceras på konventionellt vis så stämmer inte det och inte är det miljövänligare hellre!

Skulle det innebära rekommendationer om att undvika fossiler för att nå ett hållbart samhälle så stämmer inte heller det. För det måste vara ytterst hållbart att förbränna så mycket fossila bränslen som möjligt och därmed återställa den obalans som uppstod när de bildades!

Utifrån ovanstående reserverade jag mig mot beslutet.

Öppet svar till Martin Sund Svensson (V) i Ockelbo

Martin Sund Svensson skriver på Arbetarbladets social medier den 24 februari, i samband med Synsams besked om att de valt Östersund som etableringsort, att han osökt kommer att tänka på att jag ”stoppade Ockelbo Plast att ge kommunen en vattenrutschbana för att det inte var upphandlat.” 

Såsom Arbetarbladet förtjänstfullt rapporterade den 29 juli 2013 i artikeln  ”Visste inte hur reglerna såg ut” stämmer inte Sund Svenssons killgissning med verkligheten.  

“Ockelbo kommun försökte kringgå lagen om offentlig upphandling för att gynna en lokal företagare. Nu försenas bygget tills badsäsongen är över.

– Vi visste inte hur reglerna såg ut, säger kommunalrådet Magnus Jonsson (S).

Projektet med att bygga en vattenrutschbana i centrala Ockelbo skulle enligt planen vara färdigt i slutet av maj. Men nu tycks det bli ett år försenat. Detta eftersom Ockelbo kommun försökte kringgå upphandlingen och tilldela bygget av vattenrutschbanan till det lokala företaget Ockelbo Plast.

Gävleborgskommunernas gemensamma inköpsorgan, Inköp Gävleborg påtalade att det bröt mot lagen. Därför tvingas nu kommunen göra en offentlig upphandling. Men oavsett vad upphandlingen kommer fram till, kommer kommunalrådet bara välja det företag som de redan bestämt sig för när de försökte kringgå lagen.

– Om det inte blir Ockelbo Plast, så struntar vi i vattenrutschbanan helt och hållet, säger Magnus Jonsson”.

Martin Sund Svensson som representerar vänstern, som i sann kommunistisk anda vill förbjuda privat ägande samtidigt som han mer än gärna med skattepengar subventionerar både lokaler och arbetskraft åt just privata företag, borde kanske syna vad hans partikamrat Owe Hellberg gjorde vid kommunstyrelsens möte den 27 mars 2013 när det gällde investeringen ang vattenrutschbanan. Han var den enda som reserverade sig mot beslutet.

Vidare verkar Sund Svensson också ha svårt att hålla rätt på vad som reglerar det kommunal självstyret. Det kommunala självstyret är en princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt. Kommunallagen styr kommunernas verksamhet men kommunerna styrs också av andra lagar som socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen med mera. 

Sund Svensson syn på lagarna, som riksdagen beslutar, verkar vara så att om en kommun upplever någon lag som orättvis behöver inte kommunen följa den, följaktligen torde Sund Svenssons uppmaning till medborgarna vara – om ni tycker en lag är orättvis strunta i den!

Det kan ibland vara svårt att hålla redan på olika saker men det blir inte bättre av att man killgissar Martin Sund Svensson!

Arbetarbladet har valt att inte publicera detta svar utan låter skriverier på sina social medier stå oemotsagda.

Replik till Anders Wijkman mfl, Ökad vindkraft i Gävleborg behövs för att bromsa klimatkrisen, GD 2 Jan.

Företrädare för vindkraftsindustrin mfl skriver i GD att klimatkrisen blir allt värre, men vad som blir värre skriver de naturligtvis ingenting om, och hänvisar till en FN-rapport.  Men med tanke på att FN under 40 år varnat för att undergången är nära är trovärdigheten för dylika utspel inte särskilt stora.

Skribenterna skriver även att de vill ta bort s.k. onödiga hinder för vindkraftsutbyggnaden, med det menar de givetvis den kommunala bestämmanderätten över sin miljö och det kommunala vetot mot vindkraftverk.

Jorden är idag bebodd av nära 8 miljarder människor och vår hunger efter energi matas till nästan 80% med fossila bränslen (kol, gas, olja). Vind och sol utgör uppskattningsvis 2% av den primära energin, resten kommer till stor del från kärnkraft och vattenkraft.

Utan subventioner finns det ingen affärsmodell för vindkraften som visar annat än röda siffror. Energimyndigheten har exempelvis gjort bedömningen att havsbaserad vindkraft behöver ett stöd om 6 miljarder kronor per TWh.

IEA har tagit fram en ekonomisk beräkningsmodell för elektricitetens kostnader vilket även inkluderar faktorer såsom lagring och backup-alternativ, när det inte blåser eller solen skiner, och helt plötsligt är det andra kostnader för de intermittenta energikällorna jämfört med kontinuerlig energikällor.

Tidigare har Sverige haft ett väl genomtänkt och ett väl fungerande elsystem med små miljökonsekvenser, stabil och säker drift, låga kostnader och som avundats av många länder. Som i sitt ursprung bestod av delområden, med vattenkraft som bas i norr och kärnkraftverken som noder i balanserade områden i söder.

Från att ha en situation med i stort sett planerbar produktion och en förutsägbar konsumtion går Sverige, med skribenternas förslag, till en framtida situation där såväl produktion som konsumtion blir oförutsägbara. Det gör att Sverige går från att vara ett energimässigt i-land till att bli ett energimässigt u-land!

Vi kommer behöva mycket mer el, och energi i allmänhet, i framtiden om Sverige skall fortsätta att utvecklas. Tittar man på vindkraften så är den ju bara en modifiering av gamla tiders väderkvarnar – vad som behövs är högteknologi dvs kärnkraft, en energikälla som inte bara fungerar en blåsig sommardag.

En ännu inte publicerad artikel

Öppen fråga till de styrande i Ockelbo – vilka andra lagar förutom kommunallagen tycker ni är orättvisa gentemot kommunen?

I efterdyningarna av förvaltningsrättens beslut i Synsamaffären är det tydligt att de styrande i Ockelbo kommun verkar tycka att det där med följsamhet av de lagar och regler som reglerar hur kommuner får bete sig kan vara godtyckligt. Kommunalrådet Magnus Jonsson (S) har i media beklagat sig över hur orättvis han tycker kommunallagen är.

Den kommunala verksamheten styrs av, förutom kommunallagen, ett antal andra lagar såsom: förvaltningslagen, hälso- och sjukvårdslagen, lag om offentlig upphandling, lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen, skollagen, miljöbalken, plan- och bygglagen, offentlighets- och sekretesslagen och offentlighetsprincipen.

En intressant sak när det gäller offentlighetsprincipen, som Synsamaffären visat på, är att det verkar finnas en ovilja till att ha skriftliga beslutsunderlag inför kommunala beslut. Det hänvisas i stor omfattning till muntliga, otydliga och i vissa fall slingrande svar. Vari ligger rädslan för skriftliga underlag?

Oppositionens syn på den kommunala beslutsprocessen är att den ska bygga på skriftligt material. För hur ska annars allmänheten med stöd av offentlighetsprincipen kunna granska kommunens handläggning i olika ärenden?

Ett exempel på det är det extra och hastigt inkallade kommunstyrelsemötet den 21 december med endast en beslutspunkt – köpet av den fastighet som var tänkt till Synsambygget.  Där angavs en köpesumma men inget skriftligt underlag såsom värdering eller huruvida det är lämpligt att ta jordbruksmark i anspråk för att anlägga industrimark.

Speciellt anmärkningsvärt är det då kommunen samtidigt, i över ett år, arbetat med en fortsatt expansion av ett lämpligare område i den södra delen av Ockelbo. Kan det vara så att kommunen gjort utfästelser till nuvarande fastighetsägaren om köp – frågan har ställts men svaret uteblivit!

Men åter till ursprungsfrågan som ställs till företrädare för den politiska majoriteten och dess stödpartier; Magnus Jonsson (S), Marit Rempling (C), Niels Hebert (MP) och Martin Sund Svensson (V)  – vilka andra lagar förutom kommunallagen tycker ni är orättvisa?

 

Artikel inskickad tillsammans med Jonny Lindblom, ännu inte publicerad i lokalmedia.

 

Stoppa Miljöpartiets nya försöka att omvandla Sverige till ett U-land

Under åren har det blivit tydligt att regeringen med miljöpartiet i spetsen, verkar ogilla landsbygden eller mer specifikt den del av Sverige som inte har tunnelbana.

Det började med den sk. Januariöverenskommelsen som med skattens makt slog mot vanliga människors vardag på landsbygden.  Det blev högre skatt på drivmedel, jobb & företagande, banktjänster & bolån, plastpåsar, sugrör och datorer. Ja i stort sett allt som rörde på sig skulle i sann socialistisk anda beskattas och skattepengarna satsas hellre på bistånd till korrupta länder och organisationer än på tryggheten för de svenska skattebetalarna.

Ett annat exempel är när regeringen, på miljöpartiets uppmaning, tänker ta bort den kommunala bestämmanderätten över sin miljö när man i sann socialistisk anda vill ta bort det kommunala veto mot vindkraftverk.

Tidigare har Sverige haft ett väl genomtänkt och väl fungerande elsystem med små miljökonsekvenser, stabil och säker drift och låga kostnader och som då avundats av många länder.

Att ta bort det kommunala vetot mot vindkraftverk är bara ett första steg mot att styra energianvändningen så som regeringen vill dvs att sjukhus, skolor och näringsliv får lov att anpassa sina verksamheter till tidpunkter då det blåser – för vid andra tider finns ju ingen el!

Nu kommer snart nästa dråpslag mot landsbygden från miljöpartiet då en utredning, som inte utrett något utan bara levererar hittepå, ska redovisas den 1 februari 2021.

Denna s.k. utredning ska leverera, inte ett Om, utan ett När bensin och diesel ska förbjudas, dessutom helt utan anledning.

Då i stor sett alla personbilar, lätta och tunga lastbilar och traktorer mm drivs på bensin eller diesel är det inte svårt att förstå vilka effekter det har för landsbygden.

Men det är klart har man gångavstånd till tunnelbana struntat man väl i det!

 

Artikel som ännu inte publicerats av lokalmedia.

 

Replik till Pontus Vesterberg, Det är dags att sluta sprida lögner och vantolkningar, GD 10 sept

Pontus Vesterberg har ett genomgående och tydligt tema i sina insändare nämligen berättelsen om klimathotet och en kommande katastrof genom att hävda en exceptionell och accelererande utveckling. Med ljus och lykta försöker han bevisa IPCCs politiska hypotes om att det är mänsklig påverkan, genom växthusgasutsläpp, som styr klimatet. Men verkligheten har inte blivit som de senaste 30-40 årens katastrofvarningar eller modeller förutsagt.

För att visa konsensus bland “publicerad klimatforskare” hänvisar han till fyra ökända undersökningar Oreskes, 2004; Doran, 2009; Anderegg, 2010 och Cook, 2013 men ingen av dessa uppvisar något som liknar konsensus – långt därifrån. Exempelvis Cook där färre än 100 av 12000 (<1%) undersökta artiklarna/abstrakts pekade uttalat på mänsklig påverkan som huvudorsak till global uppvärmning,  1% är ganska långt från konsensus eller hur?

Lika illa är det med de andra tre och där Doran för övrigt var en 2 frågors online-enkät, 10200 tillfrågades, 3100 svarade och 75 (2%) höll med om mänsklig påverkan som huvudorsak till global uppvärmning.

Pontus Vesterberg har inte heller visat på något som motsäger en nollhypotes vad gäller klimatförändringar, dvs att en förändring i huvudsak drivs av naturliga orsaker, såsom solens aktivitet, fördelningen av atmosfärisk vattenånga och moln, atmosfäriska- och ocean-cirkulationsmönster, vulkaners aktivitet och förändringar i jordens omloppsbana.

Vesterberg finner också historien irrelevant och menar att förändringar som hänt förut utan mänskligt påverkan numer bara sker utifrån en mänsklig påverkan, vilket är märkligt men helt i linje med berättelsen. Att försöka förstå människans påverkan på klimatet är meningslöst så länge vi inte förstår de naturliga klimatförändringarna, fast det kanske är det som Vesterberg påstår redan är fastställt via konsensus.

Utifrån detta får läsarna själva bilda sig en uppfattning om mänsklig påverkan genom växthusgasutsläpp, sedan 1950-talet,  är styrspaken för klimatet eller om det finns flera naturliga fenomen som samverkar och därmed påverkar vilket klimat vi har och har haft.

Den franske nobelpristagaren i litteratur André Gide lär ha uttryckt det, och som passar så bra in i på Pontus Vesterbergs tvärsäkra påståenden, – Tro dem som söker sanningen, misstro dem som funnit den!

 

En ännu så länge opublicerad artikel

Det finns inget fel med klimatet. Replik till “Fakta som grund”, Rätt ofta får man ta sig för pannan när man läser insändare, GD 1/9

Skribenten “Fakta som grund” hävdar i GD att Fakta är fakta och ingen åsikt eller uppfattning. Men själv visar denne inte på något som överhuvudtaget kan liknas vid fakta, inte heller den tidigare insändare som skribenten hävdar innehåller fakta och referenser håller för en vidare granskning. Allt som är fakta kan man antingen observera, mäta eller göra experiment på.

När det gäller klimatförändringar, som jag uppfattar att skribenten fasar för, finner jag det naivt att tro att klimatet skulle vara statiskt, speciellt som jorden själv förändras minut för minut.

Vad jag förstår har ännu ingen lyckats falsifiera en vetenskaplig sk nollhypotes vad gäller klimatförändringar, dvs att en förändringen i huvudsak drivs av naturliga orsaker, såsom historiska och cykliska förändringar i påverkan av sol, vind och vatten. “Fakta som grund”  får gärna visa på den falsifieringen innan denne lyfter fram sina åsikter om människans påverkan på klimatet som fakta.

Men som så ofta när man inte har några konkreta fakta att komma med tas gärna känslomässiga uttryck eller nedlåtande liknelser till, såsom att jämföra de som inte delar skribentens mainstream känsla med de som hävdar att jorden är platt.

Det finns inget fel med klimatet. Om så är fallet, kan då “Fakta som grund” vänligen namnge en sak som händer i dagens klimat och som inte har ägt rum under de senaste 10 000 åren!

 

Artikel publicerad i Gefle Dagblad

Handlingsplan Hållbart resande Sandvikens Kommun – en papperstiger

Vid Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd den 25 augusti reserverade jag mig skriftligt mot beslutet om handlingsplan hållbart resande Sandvikens Kommun.

Som utgångspunkt för handlingsplanen anges att Sandvikens kommuns verksamheter påverkar klimatet, men hur verksamheterna påverkar temperatur, väderförhållanden, lufttryck med mera är dock inte redovisat. Det anges vidare att koldioxid påverkar klimatet men även här uteblir redovisning om hur.

Med anledning av detta menar jag att en handlingsplan som har sin utgångspunkt i något odefinierat inte kan mäta huruvida de föreslagna aktiviteterna eller åtgärderna har något effekt.

När man inte kan mäta effekterna blir handlingsplanen inget annat än en papperstiger och ett tydligt exempel på när känsla prioriteras framför fakta.

När det relateras till klimatet, klimat som är vädrets historia över en lång tid, och tron på att det är människan som påverkar klimatet är detta en stor och överdriven förenkling. Klimatet är ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system och man kan därför inte förutse framtida klimat. Att tro att klimatet inte ska förändras samtidigt som jorden själv ändras varje minut för minut och dag för dag är naivt. Under den tid det tar att läsa denna reservation har exempelvis den magnetiska nordpolen flyttats sig ungefärlig 0,2 m.

Hade man istället valt att relatera kring exempelvis kvävedioxid och partiklar och mäta dessa hade handlingsplanen kunnat vara till gagn för de boende i Sandviken kommun.

Vindkraft för lata dagar på stranden. Replik till Charlotte Unger Larson, VD för Svensk Vindenergi, Ja till vindkraft – ja till trygghet, GD 28/8

I en insändare i Gefle Dagblad gör Charlotte Unger Larson, VD för Svensk Vindenergi, det hon är tillsatt att göra lovorda vindkraften. 

De som läser insändaren kan få intrycket att vindkraft är lösningen på framtidens energibehov. Men som så mycket annat när det gäller de sk förnybara energikällorna är det långt från sanningen överensstämmande!

Vindkraft och solenergi är intermittenta energikällor dvs ge genererar energi bara när det blåser eller solen skiner! Vad man ska göra en vindstilla, mulen och kylslagen vinterdag verkar inte bekymra dessa – elen kommer och går – entusiaster!

All vindkraft är subventionerad, antingen via elcertifikat eller andra direkta stöd. Energimyndigheten bedömer exempelvis att för havsbaserad vindkraft behövs ett stöd om 6 miljarder kronor per TWh.

IEA (International Energy Agency) har tagit fram en ekonomisk beräkningsmodell för elektricitetens kostnader vilken numer även inkluderar faktorer såsom lagring och backup-alternativ, när det inte blåser eller solen skiner, och helt plötsligt är det andra kostnader för de intermittenta energikällorna jämfört med kontinuerlig energikällor.

Då vindteknologi snart når sitt effektivitets tak sker en utbyggnad på bekostnad av naturen, om den intermittenta, dvs kommer och går, energin införs.

Vi kommer behöva mycket mer el, och energi i allmänhet, i framtiden om landet skall fortsätta att utvecklas. Tittar man på vindkraften så är den ju bara en modifiering av gamla tiders väderkvarnar, vad som behövs är högteknologi dvs kärnkraft, energikällor som inte bara fungerar en lagom blåsig sommardag!

 

Artikel publicerad i Gefle Dagblad.